Diet efter genetisk profil kopplades inte till fler tappade kilon
Matchning av strategi med genetisk profil kunde inte kopplas till större viktnedgång i en studie i Jama. Och i genomsnitt hade de som snålat på kolhydrater respektive fett gått ned lika mycket efter ett år.
Tidigare studier har pekat mot att genetiska skillnader kan avgöra om individer bör dra in på fett, kolhydrater eller använda sig av någon annan strategi för att gå ned i vikt.
Men i den nu aktuella studien i Jama drar forskarna slutsatsen att deltagarnas genetiska profil inte gav hjälp att identifiera dem med störst nytta av en viss strategi.
I studien hade 609 vuxna med ett BMI på 28 till 40 som randomiserats till att snåla på antingen kolhydrater eller fett i snitt gått ned 5-6 kilo efter ett år, oavsett strategi.
Variationen inom grupperna var dock stor och för att ta reda på om respektive viktminskningsstrategi borde matchas med en viss genetisk profil analyserade forskarna punktmutationer (SNP:s) i tre gener med betydelse för fett- och kolhydratmetabolism.
40 procent av deltagarna bedömdes utifrån det ha en genetisk lågfettprofil, 30 procent en lågkolhydratprofil och resten varken eller. Men en matchning av genetisk profil till »rätt« viktminskningsstrategi kunde alltså inte kopplas till en större viktnedgång.
Tidigare studier har också kommit fram till att skillnader i insulinsekretion verkar ha betydelse för viktnedgång. Men inte heller för det fann forskarna bakom den nu aktuella studien något stöd.
De tar dock upp flera begränsningar med studien. Till exempel randomiserades inte deltagarna utifrån genetisk profil eller insulinsekretion vid studiens början, vilket gör att några orsakssamband inte kan slås fast i dessa avseenden. De påpekar också att de använt sig av INS-30, ett surrogatmått på insulinsekretion, och att det kan ha påverkat resultaten.
