E-recept blir huvudregel – men gratis system har begränsningar
Från tisdag ska e-recept vara huvudregel, och pappersrecept bara användas i nödfall. Som reservsystem, och ett gratis alternativ för exempelvis fritidsförskrivare, har Förskrivningskollen utvecklats. Men det har ännu begränsningar. Systemet går exempelvis inte att använda på surfplattor eller för att förnya recept.
Syftet med elektroniska recept är att så mycket information som möjligt om patienters förskrivna och uthämtade recept, ska finnas samlat i Nationella läkemedelslistan. E-recept har i praktiken använts en tid nu. Men bestämmelsen att de ska vara huvudregel har skjutits fram flera gånger, eftersom ett gratis verktyg för förskrivning inte blivit klart som planerat.
Men nu är det slutligen dags. Från tisdagen den 10 maj är det i första hand e-recept som gäller, med några få undantag där pappersrecept fortfarande kan användas (se faktaruta).
För de flesta läkare och andra förskrivare innebär det i nuläget ingen förändring, då de kan fortsätta använda sina vanliga förskrivningssystem. Men för småskaliga förskrivare, exempelvis små mottagningar eller pensionärer och andra så kallade fritidsförskrivare, har kostnaden för ett kommersiellt förskrivningssystem ibland setts som orimlig. Därför har det funnits ett krav att ett gratis alternativ skulle vara etablerat.
Ett sådant kom för ett år sedan när Förskrivningskollen sjösattes, och sedan november har man kunnat skapa förskrivningar i det. Förskrivningskollen ska fungera både som en reserv om förskrivarnas vanliga system inte fungerar, och som ett gratis alternativ.
Men det har ett antal begränsningar. Funktioner som i nuläget saknas är till exempel möjlighet att förnya, ändra och återinsätta läkemedelsförskrivningar.
– Just förnya är något man håller på att titta på nu, säger Peter Alvinsson, avdelningschef på E-hälsomyndigheten, som ansvarar för Förskrivningskollen.
– Inget är bestämt än. Men om jag ska gissa, tror jag att den funktionen kommer.
Andra begränsningar är möjligheten att förskriva och makulera handelsvaror, exempelvis injektionssprutor, kanyler och testmateriel. Sådant ska förskrivas på hjälpmedelskort. Det finns inte heller beslutsstöd om exempelvis förskrivning till barn, rimlighetskontroll av dosering eller förskrivningsmallar.
I E-hälsomyndighetens manual påpekas också att Förskrivningskollen saknar information om flera saker, däribland allergier, ordinationer och rekvisitionsläkemedel. Och det är något som sannolikt inte kommer att hanteras av Förskrivningskollen framöver heller, då den informationen inte förs över från journalsystemen.
Läsare har dock uppmärksammat Läkartidningen på att det finns tekniska begränsningar. Man måste till exempel använda en dator med en tillräckligt högupplöst skärm. Det fungerar inte med en läsplatta eller en mobiltelefon.
– Vi har fått in önskemål om vidareutveckling, bland annat att kunna visa innehållet på plattor eller mobiltelefon. Men vi har inte med det i vår utvecklingsplan för det här året, eftersom vi har fullt upp med andra insatser. Och vi har inte satt planen för nästa år, säger Peter Alvinsson.
Men det är inte otänkbart att ni utvecklar ett stöd för mobila enheter?
– Nej, det är det ju inte. Ställningstagandet är inte gjort.
Peter Alvinsson poängterar att önskemålet om stöd för olika enheter måste ställas mot annan utveckling. Dessutom är E-hälsomyndighetens uppdrag att tillhandahålla ett system som ska fungera som reserv och för småskalig utskrivning. Det är inte tänkt att konkurrera med de kommersiella systemen på marknaden.
– Vi har aldrig haft som uppdrag att utveckla en fullfjädrad förskrivningslösning som ska innehålla alla saker och mer därtill, säger Peter Alvinsson.
Läs även:
Nytt bud – elektronisk förskrivning huvudregel i maj
Chefläkare varnar för stora risker med läkemedelslistan