Elisabet Lann ser inte behov av en »husläkarmiljard«
En »husläkarmiljard« är inget som går hem hos sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD). Hon är inte säker på att »den typen av paketeringar är det som tar oss i mål«, uppger hon för Läkartidningen.
Elisabet Lann (KD). Foto: Regeringskansliet
DLF:s ordförande Ylva Sandström och Sfams ordförande Andreas Stomby vill se öronmärkta pengar till fast läkarkontakt – en »husläkarmiljard«, som Ylva Sandström uttryckte det under deras första möte med sjukvårdsministern i veckan.
– Många regioner har inte råd att behålla ST-läkare när de blivit specialister. Där behöver regionerna och vårdcentralerna mer ekonomiskt stöd, sa Ylva Sandström.
Elisabet Lann är inte så säker på att regionerna behöver mer pengar än de som redan satsas.
Sjukvårdsministern skriver i ett mejl till Läkartidningen att »över 30 miljarder tryckts ut i regionerna utan tydliga resultat«, vilket också Läkartidningen rapporterat om.
Elisabet Lann skriver därefter följande:
»Vi behöver arbeta med flera frågor parallellt som vi satsar betydligt mer på än en miljard – 3,3 miljarder direkt ut till regionerna och kommunerna till omställningen plus 1 miljard under tre år (2024–2026) riktat till glesbygd, dessutom ytterligare medel till utbildningsplatser, till kompetensutveckling och förbättrad arbetsmiljö i en kompetensförsörjningsmiljard. Så här fanns gott och väl en husläkarmiljard.«
Elisabet Lann uppger också att »det är och har länge varit min bestämda uppfattning att en stärkt primärvård är en ödesfråga för sjukvården«. Hon skriver vidare att hon är överens med läkarföreningarna om vikten av omställningen och att regeringen gör ett omtag i arbetet. Här nämner sjukvårdsministern Socialstyrelsens uppdrag och de tydligare krav som finns för att ta emot statsbidrag.
Elisabet Lann uppger också att fler allmänspecialister är nödvändigt för att skapa en primärvård som är navet i hälso- och sjukvården. Hon anser att regeringen gör vad som krävs:
»Regeringen satsar på AT/BT-platser samt ST-platser och ger miljardstöd till omställningen. Men här måste också regionerna ta ansvar och både erbjuda utbildningsplatser och att behålla läkarna när de blir färdiga specialister. Det är deras självklara ansvar som arbetsgivare.«
Elisabet Lann tror på ett statligt ansvar för primärvården när hon tillfrågas om ett konkret förslag för att göra verklighet av primärvårdsreformen.
»I Vårdansvarskommitténs arbete framgår att denna typ av stora reformer skulle vara lättare att genomföra med en huvudman och att den statliga styrningen varit för svag. Så mitt mest konkreta förslag är så klart att ta ett samlat nationellt ansvar för hälso- och sjukvården.«
