Gå till innehållet
Gå till startsidan

Denna webbplats vänder sig till läkare

Sök

En miljard – prislappen för en reglerad fortbildning för läkare

Att ge alla specialistläkare 10 dagars extern fortbildning skulle kosta drygt 1 miljard kronor. Detta visar nya beräkningar som Läkarförbundet har gjort.

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd. Foto: Rickard L Eriksson

Läkarförbundet har länge arbetat för att få till stånd en reglerad fortbildning för specialistläkare och har i flera rapporter pekat på att tiden som arbetsgivare avsätter för läkarnas fortbildning krymper. Nu har förbundet räknat ut vad det skulle kosta med en nationell reglering där alla specialistläkare får tio dagar extern fortbildning.

Enligt en grov uppskattning handlar det om drygt en miljard kronor. I relation till regionernas samlade utgifter för hälso- och sjukvården är det en tredjedels procent av kostnaderna (0,35 procent) och i relation till statens utgifter för hälso- och sjukvård i år cirka 1,5 procent.

– Ett miljardbelopp får en alltid att studsa till. Samtidigt är det en investering i personalens kunskap och kompetens, i patientsäkerhet och kvalitet, säger Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets andre vice ordförande samt ordförande i förbundets utbildnings- och forskningsråd.

Hon fortsätter:

– Den kunskap och kompetens som läkare innehar är avgörande för kvaliteten i hälso- och sjukvården. Det är det som gör att vi kan ligga i framkant med våra behandlingar.

Sofia Rydgren Stale påpekar att det inte heller är säkert att det skulle innebära högre kostnader i ett längre perspektiv. Reglerad fortbildning skulle exempelvis kunna leda till färre vårdskador, effektivare behandlingar och bättre arbetsmiljö som gör det lättare för regionerna att rekrytera och behålla personal.

– Fortbildning minskar risken för misstag, leder till att vi slutar göra det vi inte ska och är nödvändig för att kunna utveckla hälso- och sjukvården.

Antalet dagar för extern fortbildning har sjunkit rejält sedan 2004, då Läkarförbundet började följa läkarnas fortbildning i en enkät till medlemmarna. 2005 ägnades nio dagar i genomsnitt åt extern fortbildning. Vid de senaste mätningarna – som gjordes 2017 och 2018 – var det sex dagar.

– Vi ser att det införs utbildningsstopp när det blir kärvare. Det är snabba poster att dra in. Det kan också vara svårt att prioritera fortbildning framför det patientnära arbetet, framför allt i bristspecialiteter, säger Sofia Rydgren Stale.

Skillnaderna är stora både mellan olika regioner och olika specialiteter. De regioner som hade mest extern fortbildning 2018 hade 7,7 dagar i snitt, medan de som hade minst landade på runt 4 dagar.

– Det blir lite som någon form av postkodlotteri när läkarna är olika uppdaterade i olika delar av landet, konstaterar Sofia Rydgren Stale och tillägger:

– Fortbildning är en investering i personalen. När man inte satsar på det, sparar man sig fattig.

Under pandemin och nu när vårdskulden ska betas av ser Läkarförbundet tydliga tecken på att fortbildningen fått stryka på foten. I juni och september har man gjort enkätundersökningar bland medlemmarna för att få reda på hur det har fungerat.

– Vi har sett en rätt påtaglig påverkan på fortbildning. Många regioner har tagit beslut om mycket hög restriktivitet vad gäller utbildning och i princip stopp för resor, säger Sofia Rydgren Stale.

Hon anser att regionerna hade kunnat ställa om till fortbildning i digital form i högre utsträckning.

– Många stora internationella kongresser har ju haft sina möten, fast digitalt. Då hade till och med fler läkare på en klinik kunnat delta och sedan ha kollegiala diskussioner utifrån det.

Läs mer:

Distriktsläkarna hinner inte med fortbildning

Jobb i fokus

Mer att läsa

Mer att läsa