Enkät: Så ser läkarbristen ut i landet

Trots att Sverige har fler läkare per invånare än många andra OECD-länder råder ändå brist inom vissa specialiteter och i glesbygd. För att få en uppfattning om hur stor läkarbristen är just nu har Läkartidningen frågat samtliga regioner hur många läkartjänster som man har annonserat efter till och med november i år, och hur många av dessa som inte har blivit tillsatta.

Svaren visar klart och tydligt att regionerna inte lyckas rekrytera alla läkare de vill, men mer exakta siffror har varit svårt att ta fram av flera skäl. Först och främst har inte ansökningstiden alltid gått ut, och vissa luckor kan alltså fyllas allteftersom. Andra problem handlar exempelvis om att vissa annonser för en och samma tjänst har lagts ut flera gånger och att tjänster kan ha blivit tillsatta genom direktrekrytering eller inte rapporterats in korrekt i systemen. Vissa regioner har inte kunnat svara alls, eller har gett så osäkra svar att de inte kan redovisas.

Men med alla dessa brasklappar i åtanke är det ändå tydligt att primärvården sticker ut. Flera regioner pekar ut att det är svårt att rekrytera till vårdcentralerna på mindre orter eller i glesbygd, »där bristen är som störst«, som Region Jönköpings län lakoniskt konstaterar. Av de 58 läkartjänster som regionen annonserat efter i år är 32 fortfarande inte tillsatta. Även om antalet specialistläkare i regionen ökat med 14 procent mellan 2019 och 2024 bygger läkarförsörjningen till stor del på internt arbete, där man utbildar läkare från AT till BT och vidare till färdiga specialister, skriver Region Jönköpings län i sitt svar.

I Region Västernorrland har man annonserat efter cirka 170 läkartjänster. 134 av dessa ärenden är varken avslutade eller tillsatta. Regionen instämmer i att det är svårt att få allmänläkare till de mindre orterna: »Det kommer sällan in ansökningar och vi får ofta förlänga ansökningstiden.«

Allmänläkare är den svåraste specialiteten att rekrytera även i Region Västerbotten, framför allt i kranskommuner och glesbygd. Fram till och med november hade regionen haft 201 annonser ute, för totalt 414 tjänster. Av dessa är 132 inte tillsatta. Den verkliga siffran behöver dock inte vara så hög. För 19 tjänster har inte sista ansökningsdag passerat, och ytterligare ett antal ligger som oavslutade i väntan på sakkunniggranskning. Enligt rutin ska en ny annons läggas ut när exempelvis en ST-läkare blir färdig specialist. Processen för sakkunniggranskning tar tid, och då kan det under en period se ut som om ingen tillsättning har gjorts, meddelar regionen.

Västra Götalandsregionen uppger att 189 av 416 läkartjänster inte har blivit tillsatta. Många annonser rör Närhälsan, och eftersom de inte tillsätts läggs de ut om och om igen, enligt regionen.

I Region Örebro län har 32 av 96 tjänster inte blivit tillsatta. Ingen av de 15 allmänläkartjänster som har legat ute på annons har lett till någon rekrytering. »På totalen kan vi ändå se att antalet anställda läkare hittills under 2025 är fler än föregående år, detta gäller även primärvården«, skriver regionen.

Region Kronoberg har i år haft 171 läkarannonser ute och har kunnat tillsätta 84 läkare. 47 annonser har gällt specialistläkare. Bara fyra av de 47 har dock blivit tillsatta. Hälso- och sjukvårdsdirektör Ewa Ekman skriver i en kommentar att man delar rekryteringsproblemen med de flesta andra regioner i landet.

»Under året har vi dessutom haft ett politiskt uppdrag att rekrytera 20 specialistläkare med olika specialiteter till Ljungby sjukhus, vilket gör att vi annonserat efter betydligt fler än vi brukar.« Ewa Ekman gläds dock åt att man lyckats fylla nästan alla AT- och ST-luckor. »Det har stor betydelse för att säkra kompetensförsörjningen framåt, även om det tar tid innan de är färdiga specialister«, skriver hon.

Region Värmland har sökt 208 läkare i år, varav 64 fortfarande inte har tillsatts. Positivt för Värmland är att det i år har varit lättare att locka underläkare än tidigare. Även AT/BT- och ST-tjänsterna har oftast många sökande, med ST i allmänmedicin på landsbygden som undantag. De mest svårrekryterade grupperna är desamma år för år: bland annat psykiatri, allmänmedicin och gynekologi. Landsbygden, mindre orter och de mindre akutsjukhusen har också svårt att locka läkare.

»Med den goda tillgången på underläkare som finns kan ju tyckas att även landsbygden skulle kunna klara sin kompetensförsörjning, men här handlar det mer om att få dessa underläkare att välja att stanna och etablera sig på orten. Region Värmland påverkas i stor grad av den urbaniseringstrend som finns i Sverige. I många fall är det vi som introducerar och utbildar många ST-läkare, som sedan väljer att flytta och arbeta i större städer och sjukhus«, konstaterar regionen.

Region Skåne har tillsatt 653 av 1 048 tjänster i år. 225 har gällt primärvården, men bara 90 av de tjänsterna har fyllts. Även sjukvårdsförvaltningen Psykiatri, habilitering och hjälpmedel sticker ut som ett av de mer svårrekryterade områdena. Tittar man rent geografiskt har det generellt varit enklare att rekrytera läkare till Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund och svårare till sjukhusen i Kristianstad och Hässleholm.

Det finns också de som inte tycker sig ha några större svårigheter att rekrytera. På Karolinska universitetssjukhuset har 358 av 495 utannonserade tjänster blivit tillsatta. »Över lag är intresset för att arbeta på Karolinska universitetssjukhuset fortsatt stort«, skriver sjukhusets presstjänst.

Särskilt noteras en ljusning sedan regelverket för hyrläkare stramades åt. Tidigare kunde bemanningsbolag erbjuda högre ersättning och mer förutsägbara scheman – och Karolinska valdes bort. I dag är inte ett lågt söktryck något problem för sjukhuset, däremot att många kandidater saknar den erfarenhet som krävs för att snabbt kunna komma in i avancerad universitetssjukvård, skriver sjukhuset.

Även Karolinska har dock områden där det är svårare att hitta rätt personal, exempelvis radiologi, lungmedicin och hematologi.