Tjänstepensionsvalet: Få valde att byta bort KAP-KL-pensionen
De flesta som fick möjligheten att göra ett pensionsval under våren stannade kvar i den äldre typen av pensionsavtal. Av pensionsförvaltaren KPA:s cirka 115 000 valberättigade var det cirka 17 procent som gick över till det nyare tjänstepensionsavtalet, där pensionen helt och hållet avgörs av hur de avsatta pensionspengarna har förräntat sig i olika pensionsfonder.
Det visar siffror som KPA tagit fram till Läkartidningen.
KPA administrerar tjänstepensionen för anställda inom 16 regioner och de flesta kommunerna. Av dessa anställda var det 114 540 personer som fick möjligheten att välja, varav de flesta bedöms vara läkare. Ungefär två av tio, eller 19 078 personer, valde att gå över till det helt avgiftsbestämda tjänstepensionsavtalet, AKAP-KR.
Resten, lite mer än åtta av tio, ligger alltså kvar i den äldre formen av pensionsavtal som heter KAP-KL, och som garanterar en viss procent av lönen för en del av pensionen.
Även om de flesta alltså inte valde bort sin nuvarande förmånsbaserade pension, var det majoriteten av gruppen aktiva väljare som kryssade för det nya AKAP-KR-avtalet.
KPA som organisation har ingen djupare analys av resultatet. Men att de aktiva väljarna i hög grad valde att gå över till den nyare formen av pension beror förmodligen på att de som inte gjorde ett aktivt val, visste att de skulle ligga kvar i sin gamla pensionsform.
– Man kan tänka sig att det var de som var intresserade av att byta i högre utsträckning som gjorde ett val. De som inte gjorde ett aktivt val, icke-väljarna, blev ju kvar i KAP-KL. »Varför ska man gå in och välja när man ändå ligger kvar utan att välja«, kan många ha resonerat, säger Thomas Månsson, pensionsexpert på KPA.
Det var ändå cirka 10 800 individer som KPA förvaltar pensionen för som uttryckligen gjorde ett val om att stanna kvar i KAP-KL. Trots att de egentligen inte behövde välja.
– Man kanske ville göra ett val eller vara helt säker.
De som fick göra ett val var kommun- och regionanställda födda före 1986 och som hade ett pågående intjänande av förmånsbestämd pension inom ramen för KAP-KL vid årsskiftet, alltså de som hade uppnått en viss ålder och samtidigt hade en inkomst över 44 375 kronor i månaden.
De hade på sig till den 31 maj att gå över till det nyare avtalet, och då inte bara få sin framtida tjänstepension framräknad på ett annat sätt, utan också – mot att de gjorde ett val – få en tilläggspremie, alltså en extrainsättning till pensionen.
Thomas Månsson bedömer att de flesta som hade ett val var läkare.
– Det är den stora gruppen inom dessa sektorer. Det är cirka 10–15 procent i kommunerna och cirka 30 procent i regionerna som har inkomster på denna nivå, och läkarna är den största gruppen i regionerna, säger han.
Läs mer:
Hans räknesnurra om pensionsvalet väckte stort intresse
SLF ska få läkarna att välja pensionsavtal i höst
Läkare får nytt tjänstepensionsavtal
