Fack anklagar KI för att pressa anställda till utköp

»Vi förväntar oss att en myndighet som Karolinska institutet följer de spelregler som finns på svensk arbetsmarknad.« Så skriver Sulf (Sveriges universitetslärare), Naturvetarna och Stockholms läkarförening i ett gemensamt brev till Karolinska institutets styrelse med svidande kritik mot hur tjänster avslutas för tillsvidareanställda.

– Vi tre fackförbund har, via våra medlemmar, fått kännedom om att arbetsgivaren försöker tvinga på medarbetare utköpsavstal när anställningar ska avslutas, i stället för att följa lagen om anställningsskydd och de kollektivavtal vi har, säger Mikael Brisslert, ombudsman på Sulf.

Han påpekar att det finns fastslagna processer för hur uppsägningar ska hanteras, exempelvis genom turordningslistor eller omplaceringsutredningar, men att Karolinska institutet har kringgått dessa. I stället har arbetsgivaren presenterat ofördelaktiga avtal om utköp, där arbetstagaren mister rätten till stöd från Trygghetsstiftelsen, en organisation som stöttar anställda inom statlig sektor. Stödet kan handla om högre A-kassa eller om att stiftelsen går in och fyller upp mellanskillnaden om arbetstagaren får ett nytt jobb med lägre lön. Har den anställda haft en hög lön på Karolinska institutet kan det handla om många tusenlappar i månaden – pengar som man alltså går miste om med arbetsgivarens upplägg. Hela tiden har Karolinska institutet hänvisat till praxis, enligt Mikael Brisslert.

– Ett utköpsavtal behöver inte alltid vara dåligt, det ska man inte sticka under stol med. Men det ska vara frivilligt. Här har man satt ganska hård press på medlemmarna och sagt att »det är så här vi gör«. Det gillar inte vi. Men när vi har påtalat detta för arbetsgivaren har vi blivit dåligt bemötta. Jag har fått höra att jag bråkar, krånglar och ställer till med problem. Det har skötts väldigt osnyggt, säger han.

Stockholms läkarförening, som har varit inkopplad i ett fall rörande en läkare, känner igen beskrivningen.

– Vi har bemötts väldigt hårdhänt. KI har gått in för att göra det så otrevligt som möjligt, för att komma undan så enkelt och så billigt som möjligt, säger föreningens ordförande Johan Styrud.

Mikael Brisslert säger att han i grunden har förståelse för att tillsvidareanställda kan behöva sägas upp.

– Forskningspengar kan ta slut, man kan göra omorganisationer. Det är så verkligheten ser ut. Men man ska säga upp folk på rätt sätt, och det är den här processen som vi opponerar oss mot.

Exakt hur många som pressats att godta ett utköpsavtal vet han inte, men själv känner han till åtminstone en handfull fall.

– Men alla de som inte har vänt sig till facket och vågat säga emot när KI hävdar att det är så här man gör? Jag tror att det kan finnas ett ganska stort mörkertal.

Björn Andersson, ordförande för Saco-S på Karolinska institutet, har suttit med i en rad förhandlingar där medlemmar har blivit föremål för utköp. Även han är kritisk.

– KI har en finansieringsmodell för framför allt forskning, som bygger på att varje enskild grupp måste klara sin egen ekonomi. Blir det minsta lilla problem löser man det genom att göra sig av med folk. KI vill alltså att det ska vara enkelt att sparka folk och tar sig en del friheter. Genom att använda sig av så kallade enmanskretsar, alltså att forskares arbetsuppgifter är så specialiserade att de bildar en krets, kan man slippa turordningsreglerna. KI använder ogärna turordning i allmänhet.

Även i fallet gällande läkaren hänvisade arbetsgivaren till arbetsbrist baserat på forskargruppens ekonomi.

– Men både vi och läkarföreningen tryckte på att läkarens huvudsakliga arbetsuppgifter varit utbildning och inte forskning de senaste åren. Då fick vi höra att läkaren visat dålig samarbetsförmåga och inte alls undervisat så mycket som hen sagt. Man gav en mycket negativ bild av läkaren, som har gjort viktiga insatser inom både forskning och utbildning. 

De egentliga skälen till att Karolinska institutet ville göra sig av med läkaren var ekonomiska, menar Björn Andersson. 

– Institutionen ville spara helt enkelt. Man tyckte att läkarens lön var för hög. 

Fackförbunden hoppas att brevet till styrelsen blir en nystart, så att fack och ledning kan sätta sig ner och diskutera hur man ska gå till väga vid liknande situationer.

– Det får inte bli så här igen i framtiden. Vi har svensk lagstiftning, vi har ingångna kollektivavtal – det är bara att följa dem, säger Mikael Brisslert.

HR-direktör Johanna Bäckström kommenterar kritiken i ett mejl till Läkartidningen:

»Vi har tagit del av brevet från fackförbunden och tar självklart detta på stort allvar. Jag vill betona att Karolinska institutet följer de lagar och avtal som finns och endast tillämpar tillåtna metoder för att avsluta en anställning. Vi kommer att föra vidare dialog direkt med berörda fackliga företrädare.«

Läkartidningen har sökt den berörda läkaren, som inte vill medverka i en intervju.