Fler vårdplatser i psykiatrin kopplas till färre suicid i ny studie: »Tydligt«
Om Sverige hade haft samma antal psykiatriska slutenvårdsplatser som år 2015 hade vi kunnat ha 83 färre suicid per år, menar forskarna som analyserat data från 20 regioner.
Jonas Berge, överläkare inom psykiatri och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.
Antalet slutenvårdsplatser inom psykiatrin i Sverige har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Bara mellan 2015 och 2024 har platserna i vuxenpsykiatrin, förutom rättspsykiatrin, minskat från 30,6 till 24,2 platser per 100 000 invånare. Forskare från Lunds universitet har nu undersökt hur den minskade möjligheten att lägga in patienter kan kopplas till antalet suicid i Sverige.
Studien, som nyligen publicerades i Lancet Regional Health, jämförde data från Dödsorsaksregistret med vårdplatsdata från SKR för samtliga län utom Gotland. Data har sedan bearbetats med tre olika beräkningsmodeller samt utsatts för flera robusthets- och känslighetsanalyser. Resultatet justerades sedan bland annat för länens psykiatribudget, hur stor del som går till öppenvård, befolkningsstorlek och alla stabila regionala skillnader.
Resultatet visar, enligt forskarna, på en tydlig koppling mellan antalet psykiatriska vårdplatser och mängden suicid. I län med högre vårdplatskapacitet var suicidfrekvensen lägre än i län med sämre kapacitet. Forskarnas beräkningar antyder också ett negativt samband mellan vårdplatser i ett län och antalet självmord.
Jonas Berge, docent och psykiatriforskare vid Lunds universitet samt överläkare inom psykiatri vid Beroendecentrum i Malmö, är en av huvudförfattarna bakom studien. Forskningsidén kom från hans egen erfarenhet av arbete inom psykiatrin, berättar han.
– Jag har jobbat inom psykiatrin i Malmö i ungefär 15 år och har sett hur vi har fått färre vårdplatser med åren. Ju färre platser vi har, desto högre blir vår tröskel för att lägga in patienter. Rimligtvis gör det att en del patienter som skulle behövt inläggning inte får det. Det är också rimligt att det medför risker för patienterna. Så resultatet gick i förväntad riktning, men jag blev förvånad över att det var så tydligt.
Studien har även undersökt hur ökade resurser till öppenvården påverkat suicidtalet, men detta verkar inte ha fått genomslag, säger Jonas Berge.
– Vi såg inget samband mellan högre budget för öppenvården i regionerna och minskning av suicid.
Mellan början av 90-talet och mitten av 00-talet minskade antalet självmord per 100 000 invånare stadigt i landet. Efter det planade utvecklingen ut – trots mer evidensbaserade behandlingsmetoder och utbyggnad av öppenvården. Jonas Berge tycker att en viktig slutsats som kan dras från studien är att en del i förklaringen kan ligga i neddragningar av vårdplatser.
– Frågan är hur det hade sett ut om vi hade haft samma antal vårdplatser.
Översatt till hela Sveriges befolkning, cirka 10,6 miljoner år 2024, skulle en återgång till 2015 års nivå av vårdplatser kunna motsvara 83 färre suicid per år, menar forskarna.
– Om vi utgår från ett kausalt samband skulle det kunna rädda liv att gå tillbaka till en tidigare nivå, säger Jonas Berge.
Faktorer som studien inte kunde ta hänsyn till är bland annat förändringar i den psykiska ohälsan över tid samt förändringar i tillgång till och kvalitet i primärvård. En annan faktor som inte helt går att utesluta är hur kvaliteten i kvarvarande psykiatrisk slutenvård påverkas när antalet vårdplatser minskar, säger Jonas Berge.
– Det kan inte studien avgöra, eftersom vi inte tittar på data på individnivå. Men det är högst relevant. Försämrat platsläge leder till att vårdtiderna sjunker, det blir högre omsättning på patienter. Det leder till blir mer arbete för personalen när det blir fler in- och utskrivningar, och jag skulle gissa att det också leder till etisk stress hos personalen. Det kan så klart leda till att vårdkvaliteten i sig blir sämre.
Tidigare forskning i ämnet har visat på motstridiga resultat. En amerikansk studie från 2009 med data från åren 1982–1998 antydde en koppling mellan minskad tillgång till offentliga psykiatriska vårdplatser och ökade självmordstal. Samtidigt kunde forskare i en annan amerikansk studie år 2017 inte se samma samband. Inte heller en studie från år 2018 som byggde på data från Hongkong mellan åren 1999 och 2015 kunde belägga ett övergripande samband mellan psykiatriska slutenvårdsplatser och suicidfrekvens.
Danuta Wasserman, president i Världspsykiatriska föreningen (WPA) och senior professor samt suicidforskare vid Karolinska institutet, tycker att den nya studien från Lunds universitet är både välgjord och viktig.
– Jag är glad att någon till slut tog sig an det här ämnet, eftersom de studier som kommit tidigare haft lite motsatta resultat. Det är hela tiden en kamp om resurserna i sjukvården, och därför är det viktigt att veta vilken nytta man har av olika åtgärder.
Danuta Wasserman, president i Världspsykiatriska föreningen (WPA) och senior professor samt suicidforskare vid Karolinska institutet.
Resultatet är inget som förvånar henne, säger hon och hänvisar bland annat till rapporter Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg har gjort kring för tidiga utskrivningar av suicidala patienter. Det förvånar inte heller Danuta Wasserman att forskarna inte såg att ökade resurser till öppenvården påverkade resultatet nämnvärt. Hon säger att det finns bristande strukturer i öppenvården just för den här problematiken.
– Patienter riskerar att skrivas ut för tidigt efter självmordsförsök på grund av platsbrist, samtidigt som det saknas erfarenheter i den öppna vården då allmänläkare möter en relativt liten andel självmordsförsökspatienter i jämförelse med andra diagnosgrupper. Det är något som man egentligen borde organisera regionalt.
Danuta Wasserman tycker att studiens resultat bör föranleda en översyn av de kliniska riktlinjerna som Svenska psykiatriska föreningen (SPF) har tagit fram för suicidnära patienter. Hon ser även ett behov av att ta fram lokala riktlinjer för hanteringen av suicidala patienter.
– Det som gäller i Umeå behöver inte gälla i Malmö. Det är sannolikt inte så att man behöver fler sängar inom alla geografiska områden, men säkert i vissa.
Över lag är den psykiatriska vården underfinansierad, både nationellt och globalt, säger hon och pekar på data från Global Burden of Disease som visar att bara 2 procent globalt av världens hälso- och sjukvårdsbudgetar går till psykiatrin – trots att psykisk ohälsa är den femte mest belastande sjukdomskategorin.
– Det satsas alldeles för lite på psykiatrisk vård, både globalt och nationellt. Och suicid är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa.
