Föreningar lägger fram gemensamt ställningstagande om uppgiftsväxling
Tillsammans med flera andra yrkesföreningar har Sjukhusläkarna tagit fram ett gemensamt ställningstagande kring uppgiftsväxling. «Vi hoppas att det ska fungera som ett slags checklista att luta sig emot för både beslutsfattare och fackliga«, säger ordförande Elin Karlsson.
Uppgiftsväxling, eller task shifting, innebär att olika yrkeskategorier tar över arbetsuppgifter som tidigare har legat på en annan yrkesgrupp. På senare år har uppgiftsväxling blivit en populär lösning på problem som ökad arbetsbelastning och personalbrist. Ett konkret exempel på uppgiftsväxling är när läkare numera ofta utför administrativa uppgifter som tidigare skötts av exempelvis sekreterare.
– Det kan handla om att föra in information i register, boka patienter eller fylla i krångliga tidrapporteringssystem, säger Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson.
Samtidigt kan uppgiftsväxlingen gå åt andra hållet, där andra personalkategorier tar över läkares arbete. Det kan vara på både gott och ont, enligt Elin Karlsson. Det kan avlasta läkarkåren, men också få oönskade konsekvenser. Om sjuksköterskor tar över den endoskopiska verksamheten, hur påverkas då läkare som behöver gå igenom sådana moment under utbildningen?
– Sådana frågor måste man hela tiden ta i beaktande, säger Elin Karlsson.
Det finns unika möjligheter med uppgiftsväxling, men det gäller att det är patientnytta och hög kvalitet som styr, och inte ekonomi eller personalbrist, menar Sjukhusläkarna och fem andra läkarföreningar (Sveriges yngre läkares förening, Företagsläkarföreningen, Privatläkarföreningen, Distriktsläkarföreningen, Industriläkarföreningen och Chefsföreningen). Tillsammans har föreningarna tagit fram ett ställningstagande i nio punkter kring uppgiftsväxling.
– Det är som en liten checklista på vad man bör tänka på när arbetsuppgifter byter yrkesutövare, säger Elin Karlsson.
Hittills verkar dock pengar snarare än patientnytta ha styrt uppgiftsväxlingen inom den offentliga vården, menar Privatläkarföreningens ordförande Thomas Anderson.
»Låt mig ta ett exempel: En privatpraktiserande urolog skulle aldrig drömma om att låta en sjuksköterska på sin mottagning utföra cystoskopierna – detta är numera rutin på regionernas urologmottagningar. Samma med gastroskopier på medicinmottagningar. Patienterna på vårdcentralerna får vid ortopediska frågeställningar alltid träffa en sjukgymnast först. Jag som ortoped skulle aldrig ens tänka tanken«, skriver han.
Även Företagsläkarföreningens ordförande Stig Norberg är kritisk till hur uppgiftsväxlingen fungerar i dagsläget. Han anser att medicinska bedömningar görs på fel nivå, exempelvis genom rehabsamordnare.
»På vissa företagshälsor får läkaren inte föra dialogerna med kund och chefer direkt i rehabiliteringsärenden, utan det blir som en visklek där information förs från patientmötet hos läkare vidare till så kallad rehabsamordnare som sedan informerar chef. Det blir en stor och hög risk för sekretessbrott och missförstånd, där information går fram och tillbaka«, skriver han.
Läs också:
Task shifting vid nybesök avlastar läkare: »Har varit väldigt positivt«
Sjukhusläkarna: Task shifting måste leda till optimerad vård
Stockholms läkare: Task shifting urholkar läkares kompetens
Fullmäktige: Det finns risker med att definiera vad som är läkaruppgifter
