Föreningar vill att SLF arbetar för »Kloka administrativa val«
»Kloka administrativa val« kan bli en ny term i Läkarförbundets påverkansarbete. Sjukhusläkarna och Örebro läns läkarförening har fått nog av den ökade administrationen inom svensk sjukvård och har därför skrivit en motion till förbundets fullmäktigemöte – som har fått gehör.
Administration inom hälso- och sjukvården.
Det finns många infallsvinklar om den ökade administrationen i svensk sjukvård. Läkarförbundets enkät från i år visade att nästan sju av tio läkare har tagit över arbetsuppgifter från andra yrkesgrupper inom vården de senaste åren. Det allra vanligaste är arbetsuppgifter från administratörer.
Det är en sorts administration. En annan är att fler administrativa roller, som verksamhetsutvecklare och andra projekttjänster, har ökat i vården över tid. Det är inte en önskvärd utveckling, anser Örebro läns läkarförening och Sjukhusläkarna.
Läkarföreningarna har skrivit en motion till Läkarförbundets fullmäktigemöte om att förbundet bör sätta ned foten gällande den ökade administrationen inom svensk sjukvård. Föreningarna beskriver den som en epidemi, »en utveckling som behöver stävjas!«.
För att markera ordentligt – och pr-mässigt effektivt – har föreningarna myntat frasen »Kloka administrativa val«, högst inspirerat av det väletablerade konceptet Kloka kliniska val.
Lars Edling.
– Det var min kollega Josefin Gerdevåg som kom på att det var ett bra begrepp, berättar Lars Edling, ordförande för Örebro läns läkarförening.
Ni nämner att »administration sker på många plan och har många skepnader«. Vilken sorts administration vill ni adressera?
– Det har framför allt med det som går under verksamhetsutveckling att göra, som ju ofta sker med goda intentioner, men ofta är det väldigt långt från golvet. Vi upplever att vårdpersonal rekryteras till tjänster som koordinatorer och verksamhetsutvecklare och att det har en negativ inverkan på vården.
Ni vill inte ha fler verksamhetsutvecklare än läkare, som ni skriver. Vad tycker ni om alla administrativa uppgifter som ligger på läkare då?
– Där finns det också en administrativ börda som bara ökar, och vi tycker att läkare i mindre utsträckning ska ägna sig åt sådant som inte är patientnära. Det kan handla om att man måste rapportera i register av olika slag, och ofta är det kopplat till statliga medel där registrering krävs för att ta del av pengarna. En annan viktig aspekt att se över är möten: vilka möten måste läkare vara med på och varför? Det blir mycket administrativt »fluff« som tar fokus från det som gör störst nytta för patienterna.
Införandet av taligenkänningsverktyg är ytterligare en aspekt som påverkar den ökade administrationen för läkare.
– Tyvärr förlitar man sig på att taligenkänning ska lösa administrationen, men i stället får vi läkare lägga massor av timmar på att korrigera felaktigheter, säger Lars Edling.
Läkarföreningarna skriver: »Kloka administrativa val kan, bland mycket annat, också innefatta en bättre resursfördelning i sjukvårdsorganisationer mellan administrativ respektive kliniskt verksam personal för att uppnå störst nytta för patienterna.« De vill således att SLF inför »Kloka administrativa val« i sitt påverkansarbete.
Och förbundsstyrelsen tycker att det är en bra idé: »Konceptet Kloka kliniska val har fått stor spridning och även plockats upp av regeringen, vilket gör det närliggande begreppet ”Kloka administrativa val” kommunikativt tilltalande.« De skriver också att förslaget ligger i linje med befintligt påverkansarbete, då »den administrativa bördan är ett återkommande tema«.
Var det väntat?
– Jag var nog lite förvånad, eftersom motionen är lite vagt hållen. Men om den röstas igenom på fullmäktige är det upp till oss att hjälpa till att fylla begreppet med innehåll, säger Lars Edling.
Det är inte första gången frågan om onödig byråkrati dyker upp på Läkarförbundets fullmäktigemöte. Distriktsläkarföreningen i Västra Götaland tog upp frågan 2022, samma år som Sjukhusläkarna ville minska den administrativa överbyggnaden i regionerna.
