Hälso- och sjukvården och life science-sektorn i nytt omfattande samarbete för klimatet
Regioner, organisationer och företag inom hälso- och sjukvårds- och life science-sektorn har ingått ett nytt nationellt klimatinitiativ. Syftet är att nå »netto noll« i växthusgaser senast år 2045. »Det här är jättestort, och jag hoppas fler regioner hakar på«, säger Daniel Novak, pediatriker, docent och sektionschef i Västra Götalandsregionen, en av regionerna som signerat initiativet.
Representanter från en del av de signerande aktörerna. Evenemanget hölls på life science-centret Forskaren den 3 februari i år.
Flera aktörer har anslutit sig till det nya klimatinitiativet som lanserades den 3 februari i år och koordineras av Sveriges oberoende statliga forskningsinstitut, Rise. Initiativet kommer ursprungligen från en idé av vd:arna för Astra Zeneca och Novo Nordisk och har efter hand – bland annat efter samtal i Almedalen – kommit att involvera såväl offentliga vårdgivare och myndigheter som life science-företag och flera apotek.
Initiativet, som hittills 17 aktörer signerat att följa, innebär på det stora hela att var och en ska minska »sina egna utsläpp genom tidssatta omställningsplaner i linje med Parisavtalet«.
– Det är ett fantastiskt initiativ just eftersom sjukvården och life science-sektorn tillsammans kan göra sjukvården mer hållbar och motståndskraftig mot framtida klimatförändringar, säger Daniel Novak, som själv arbetat utomlands med Utrikesdepartementet och Sida med olika klimatinitiativ samt sitter i styrelsen för Läkare för miljön.
Daniel Novak, pediatriker, docent och sektionschef från Västra Götalandsregionen.
Eftersom aktörerna är en del av varandras värdekedjor är ambitionen att en gemensam samverkan ska kunna nå »netto noll« i utsläpp senast 2045. Netto noll innebär i stort sett att utsläppen minskas så mycket som möjligt och att kvarvarande utsläpp balanseras. Gemensam samverkan kommer att ske med projekt inom områdena cirkulär ekonomi och förebyggande vård – till att börja med. Så småningom lär det bli fler, enligt Daniel Novak.
Att arbeta just preventivt i vården är ett viktigt område enligt avtalet, där följande framgår:
»Genom preventiva åtgärder, tidig upptäckt av sjukdomar och effektiv behandling minskar vi behovet av resurskrävande och klimatpåverkande vård.«
– Faktum är att detta går mycket hand i hand med »Kloka kliniska val«, eftersom det inte är bra för någon att göra onödiga utredningar. Så jag tror att det begreppet kommer få större genomslag, säger Daniel Novak.
Preventiva åtgärder kan ju dock betyda mer screening också, som kan ses som onödig vård i vissa fall. Vad tänker du om balansen där?
– När det gäller screening får man ju alltid göra en kostnads–effektanalys, men jag tror det finns mycket annat preventivt man kan göra som kan komplettera screening och prov, och det är att bland annat uppmuntra till hållbar och nyttig kosthållning. Det tror jag är jätteviktigt både för miljön och för våra livsstilssjukdomar, säger Daniel Novak och hänvisar till den senaste EAT-rapporten från Lancet, som publicerades i höstas.
I övrigt finns det »jättemycket att skruva på«, enligt Daniel Novak. Till exempel möjliggör samarbetet med life science-sektorn och apotek hållbar produktion och konsumtion av läkemedel, och när det gäller området cirkulär ekonomi är en sak viktig, menar han.
– Det är att regioners upphandlingar är hållbara, att man har koll på vad för material man köper in så att de inte belastar miljön onödigt mycket.
Eftersom klimatinitativet är så pass nytt finns ännu inga konkreta projekt eller delmål för de signerande parterna. Daniel Novak hoppas att inititativet kommer att få stort genomslag, och framför allt att fler regioner ansluter:
– Ju fler regioner som går med, desto starkare blir genomslaget och engagemanget. NHS (Storbritanniens offentligt finansierade sjukvårdssystem) beslutade om att nå »netto noll« i utsläpp senast 2045 redan 2020, och då gäller det bara den offentliga vården. Om det här initiativet, som involverar även life science och hela vårdkedjan, blir större tror jag att det kan få genomslag även utanför Sverige, säger Daniel Novak.
