»Har man ett stort jävla problem kan man inte kalla det en utmaning«
Mediestrategier och hur man bäst kommunicerar stod på agendan under Chefsföreningens årliga temadag på måndagen. Jonas Claesson, tidigare hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Örebro län, berättade bland annat om mediehanteringen i samband med masskjutningen på Risbergska skolan. »Vi blev totalt nerringda.«
– Det var en vanlig tisdag när vi plötsligt fick reda på att ett stort antal skottskadade var på väg in till sjukhuset, säger Jonas Claesson.
Jonas Claesson
Det är den 4 februari 2025, och saker och ting går blixtsnabbt efter det där första samtalet. Stab och särskild krisledning kallas in för att planera för mottagandet av de skadade. Ganska snabbt landar man i att Jonas Claesson, då hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Örebro län, ska sätta sig utanför krisledningsrummet och fokusera på att möta medierna.
– Vi blev totalt nerringda. Vi avsatte en resurs som enbart hade till uppgift att förbereda vad vi skulle säga. Redan från början beslutade vi att säga det vi vet och ingenting mer, förutom att vi kommer att göra vårt bästa och att vi kommer att lösa uppgiften.
Redan samma kväll uppmanar Jonas Claesson medarbetarna att dokumentera alla åtgärder, med vetskapen om att en medial granskning förmodligen väntar.
– »Vi kommer att vara hjältar i två veckor. Sedan kommer vi att bli granskade«, säger han.
Jonas Claesson återkommer flera gånger till vikten av öppenhet och transparens och att inte skygga för sanningen.
– Har man ett stort jävla problem kan man inte kalla det en utmaning.
Att vara ärlig med när saker och ting inte har gått som planerat är också viktigt.
– När något har gått dåligt är det högsta chefen som ska berätta det. Men när något har gått bra är det personalen nära golvet som får gå ut med budskapet, säger han.
Han varnar också för att ducka för besvärliga frågor från medier. Får inte medierna svar kommer informationsvakuumet att fyllas med andra röster, menar Jonas Claesson.
Jonas Claesson, numera hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, i en paneldiskussion tillsammans med Michael Carlberg Tot, presschef på Södersjukhuset, och Christina Kennedy, chefredaktör för Dagens Medicin och Dagens Samhälle.
Under en paneldiskussion undrar åhöraren Gunnar Németh om tystnadskulturen inom sjukvården har ökat på sistone. Är folk räddare för att uttala sig än tidigare?
Christina Kennedy, chefredaktör för Dagens Medicin och Dagens Samhälle, svarar blixtsnabbt.
– Jag säger ja.
Hon ser två förklaringar till utvecklingen. En ligger i det nya mediesamhället, där kritiska uttalanden finns kvar på nätet i evigheter, något som kan ligga en i fatet när man söker nytt jobb ett antal år senare.
– Men det är också så att om man har prövat att säga vad man tycker och inte fått någon bra respons på det, då sprider det sig.
Jonas Claesson fyller i:
– De är ett gigantiskt misstag att inte vilja höra sådant som inte är positivt för organisationen. När någon är öppet kritisk får du höra sådant som du kanske annars inte skulle höra, och det ger dig också en möjlighet att agera på det.
För den chef som är orolig över att inte vara tillräckligt bevandrad inom kommunikation ger Jonas Claesson också lugnande besked.
– Läkare är tränade i att kommunicera med människor. Har man berättat för föräldrarna till en 3-åring att respiratorn ska stängas av – då blir inga andra samtal särskilt svåra. Det ger oss läkare ett försprång jämfört med många andra.
