Ivos långa handläggningstider får kritik av Riksrevisionen
Riksrevisionen kritiserar i en ny rapport Inspektionen för vård och omsorg, då handläggningstiden för anmälningar gjorda av enskilda personer har blivit allt längre.
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Foto: Anna-Cajsa Torkelsson
Under årets första kvartal var utredningstiden för hälften av ärendena som Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) utredde enligt Riksrevisionens rapport längre än 23 månader. 2024 var mediantiden till beslut drygt 19 månader.
Att vårdpersonal och den som har klagat till Ivo ofta får vänta orimligt länge på ett beslut utgör ett hot mot rättssäkerheten, står det i rapporten. Själva grundtanken med Ivos utredningar är också hotad.
– Det riskerar även att leda till att viktiga erfarenheter inte kommer vårdens patientsäkerhetsarbete till del. När Ivo lämnar sitt beslut kan så mycket ha förändrats i verksamheten att det som tas upp i beslutet är irrelevant, säger Maria Karlsson, projektledare för Riksrevisionens granskning, i ett pressmeddelande.
Läkartidningen granskade nyligen Ivos handläggningstider och effekterna av dessa, bland annat läkare som svävar i ovisshet i flera år medan de misstag de eventuellt kan ha begått utreds. Även patienter drabbas: Anders Cramvik, som gjorde en polisanmälan sedan han hade blivit opererad i fel njure, fick beskedet att förundersökningen hade lagts ned – preskriptionstiden löpte ut innan Ivo var klara med sin granskning, ett expertutlåtande som polisen behövde för att fullfölja utredningen.
Ivos handläggningstider har ökat sedan 2021, konstaterar Riksrevisionen. Utvecklingen är negativ, trots åtgärder för att påskynda utredningarna, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i pressmeddelandet.
– Under 2018 beslutade regeringen att minska Ivos utredningsskyldighet för att klagomålen skulle hanteras mer resurseffektivt. Någon sådan effekt kan vi inte se. Tvärtom går utvecklingen åt fel håll inom nästan alla områden, säger hon.
Ivo är medvetna om problemet, och myndigheten menar att handläggningstiden inte bör vara längre än nio månader. Ändå utredde Ivo förra året bara drygt 10 procent av ärendena inom den tid som myndigheten själv anser vara rimlig.
När Läkartidningen senast uppmärksammade de långa handläggningstiderna sa Patrick Barringer, avdelningschef på Ivo, att man under 2024 införde ett nytt arbetssätt med målet att påskynda ärendena.
– Det pågår ett stort arbete för att förbättra våra handläggningstider, men vi är absolut inte nöjda ännu. I alla de stora ärendeslagen, till exempel tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal och klagomål, har vi gått från att utreda ärenden på de regionala avdelningarna till att i stället jobba mer nationellt. Det innebär att vi har dedikerade personalresurser som inte är splittrade och jobbar med en massa olika arbetsuppgifter, utan specialiserar sig på en viss typ av ärenden och jobbar mer riktat i team, sa han då.
För att komma till rätta med de allt längre handläggningstiderna rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ger Ivo i uppdrag att ta fram en handlingsplan med tydliga tidsatta mål.
Riksrevisionen anser också att Ivo bör vidta en rad åtgärder, bland annat att analysera varför vissa ärenden tar så lång tid, att systematisera informationen från enskildas klagomål för att kunna använda den i den övriga tillsynen och myndighetens riskanalysarbete samt att säkerställa att myndighetens it-infrastruktur klarar av att effektivisera handläggningen.
