Kriget mot Iran kan ge läkemedelsbrist i Sverige
Om kriget i Mellanöstern drar ut på tiden kan det bli brist på läkemedel på grund av transportproblem eller högre priser. »Efter ungefär tre till fyra veckor skulle det kunna uppstå negativa effekter«, säger Luisa Becedas, enhetschef vid Läkemedelsverket.
Foto: Mostphotos/Andrey Popov
Läkemedelsverket ledde under fredagen ett möte där flera myndigheter, SKR, Sveriges apoteksförening och de svenska läkemedelsbranschföreningarna diskuterade hur bombningarna och striderna i Mellanöstern kan påverka läkemedelstillgången i Sverige. Detta mot bakgrund av att en stor del av läkemedlen importeras från länder utanför EU.
– Det viktigaste vi sa var att vi inte ser någon risk för läkemedelsförsörjningen på kort sikt, men att vi på längre sikt ser att konflikten kan påverka tillgången på läkemedel, säger Luisa Becedas, som är enhetschef på Läkemedelsverkets enhet för läkemedelstillgänglighet.
Vad innebär »lång sikt« i detta sammanhang?
– Det är lite svårt att svara på, men efter ungefär tre till fyra veckor skulle det kunna uppstå negativa effekter på tillförseln av läkemedel till Sverige, säger hon till Läkartidningen.
Luisa Becedas, enhetschef vid Läkemedelsverket.
Förenklat kan man säga att de negativa effekterna kan uppstå på två sätt, förklarar hon. Dels kan kriget försvåra transporterna i sig, till exempel om frakten genom Suezkanalen påverkas. Dels kan kostnaderna för att få fram läkemedlen till Sverige skjuta i höjden på grund av dyrare transporter, även om det ännu är oklart exakt hur ökande energikostnader kan komma att påverka läkemedelstillgången.
– Här finns flera aspekter, men klart är att om det uppstår bränslebrist så kommer det att öka kostnaderna för att transportera läkemedel med flyg.
Läkemedelsföretagens ekonomi kan dessutom påverkas av ökad inflation i krisens spår eller en förändring av kronans värde, vilket i sin tur kan påverka möjligheten att köpa in vissa läkemedel.
– Det kan vara så att vissa läkemedel blir för dyra, konstaterar enhetschefen.
Vad gör ni om det uppstår en bristsituation?
– Jag tänker att det blir som annars när det uppstår brist. Vi informerar om alternativa läkemedel och även alternativa behandlingar i vissa fall, och det i samarbete med Sveriges läkemedelskommittéer och de nationella arbetsgrupperna
Är det några särskilda läkemedel som är i farozonen?
– Nej, vi har inte sådan information, men vi följer detta noga. Bedömningarna gör vi utifrån information från företagen och vad de rapporterar till oss genom att restanmäla samt vår dialog med hälso- och sjukvården kring efterfrågan av läkemedel. Det är jätteviktigt att alla företag rapporterar in sina restsituationer så fort de bedömer att man inte kan leverera för att tillgodose efterfrågan.
Mötet som Läkemedelsverket hade med bransch- och myndighetsföreträdare under fredagen skedde inom ramen för nätverket ADL (Aktörsgemensamt dialogmöte läkemedelstillgänglighet). Nätverket har funnits sedan pandemin och syftar till att trygga tillgången till läkemedel, bland annat genom analys och informationsdelning. Nästa ADL-möte är inbokat till den 10 april, men det finns nu beredskap för att mötas med kort varsel.
– Vi kan vara snabbfotade när vi har detta nära samarbete, säger Luisa Becedas.
