Läkare delade ut miljoner till sig själva – sedan ansökte de om konkurs
Två veckor efter att läkarna hade plockat ut närmare tre miljoner kronor ur sitt företag ansökte de om konkurs. Kvar i konkursboet fanns skulder på närmare tre miljoner kronor. Utdelningen var troligen olovlig, anser konkursförvaltaren. Nu ska det avgöras om läkarna blir återbetalningsskyldiga till konkursboet.
Foto: Mostphotos
Sedan en region i Mellansverige under flera år hade konstaterat brister i vårdens kvalitet, dokumentation och återrapportering meddelade regionen vårdföretaget att man avsåg att säga upp avtalet. Enligt den förvaltningsberättelse som konkursförvaltaren har skickat in till tingsrätten fick läkarna beskedet i december förra året.
I mitten av februari sa regionen enligt samma dokument upp vårdavtalet, trots företagets invändningar. Att vårdavtal sägs upp är inte helt ovanligt, men i det här fallet hade de båda läkarna bara någon vecka tidigare plockat ut omkring två miljoner respektive en miljon kronor i utdelning. Totalsumman motsvarade i stort sett företagets hela fria kapital, och utdelningen gjordes trots att företaget hade stora skulder, bland annat omkring 1,5 miljoner kronor till Skatteverket.
I mars sattes företaget efter egen ansökan i konkurs, sedan styrelsen – bestående av de båda läkare som just hade beviljat sig själva miljoner i utdelning – bedömt att bolaget var på obestånd.
Enligt konkursförvaltaren finns tillgångar till ett värde av drygt 1,6 miljoner kronor kvar i konkursboet, medan skulderna uppgår till närmare 4,6 miljoner kronor. Företaget hade två mottagningar med ett tiotal anställda som var berättigade ersättning enligt lönegarantin.
– Skulderna kunde ha blivit betalda om vinstutdelning inte hade gjorts, säger konkursförvaltaren Anders Aspegren från advokatfirman Fylgia.
I dokumentet, som nu ligger hos tingsrätten, framgår även att det är högst sannolikt att vinstutdelningen var olovlig. Konkursförvaltaren har utan framgång sökt vårdföretagets revisor för att få ta del av underlaget som låg till grund för att utdelningen tillstyrktes.
Årsredovisningen upprättades dessutom redan i januari, alltså kort efter regionens besked om att avtalet riskerade att rivas upp. Konkursförvaltaren konstaterar att detta är en avvikelse, då årsredovisningarna för föregående år hade upprättats mitt i sommaren.
»Bolaget var medvetet om att den enda intäktskällan högst sannolikt skulle försvinna inom ett par veckor [vilket] i kombination med att årsredovisningen upprättades och lades fram långt tidigare än tidigare år innebär att utbetalningarna knappast kan anses som ordinära«, står det i den förvaltningsberättelse som Anders Aspegren har skickat till tingsrätten.
När ett företag går i konkurs kan det leda till näringsförbud, men Anders Aspegren säger att det inte kommer att ske i det här fallet, bland annat då bokföringen var i »gott skick« och de inblandade läkarna inte har någon historik som föranleder en ansökan om näringsförbud.
De kan dock bli återbetalningsskyldiga, säger han.
– Vi håller på och utreder om vinstutdelningen var korrekt, och om den inte var det kan de få betala tillbaka.
Den läkare som plockade ut omkring två miljoner kronor kort innan företaget ansökte om konkurs säger till Läkartidningen att han inte har någon skyldighet att berätta varför årsredovisningen gjordes tidigare än brukligt. Han vill inte heller kommentera varför alla firmans likvida medel delades ut till honom och kollegan, vilket ledde till att de kort därefter ansökte om konkurs.
Läkaren vill inte heller kommentera varför revisorn har varit okontaktbar och säger att regionen hävde avtalet på felaktiga grunder. Hen säger också att en extern expert inom specialiteten som företaget anlitade ska ha konstaterat att det inte fanns några brister.
