Läkare i Skåne larmar om program för taligenkänning: »Arbetsmiljöproblem«
Det finns ett stort missnöje bland skånska läkare med Region Skånes program för taligenkänning, visar en ny undersökning. Regionen säger att man förstår missnöjet och att man är på jakt efter bättre verktyg.
En stor andel av de skånska läkare som svarat på enkäten tycker att regionens program för taligenkänning – Dragon medical one – är tidsödande, fungerar dåligt och har större nackdelar än fördelar.
Kritiken handlar framför allt om att programmet tar tid från andra arbetsppgifter, men även om att programmet feltolkar ord. En läkare skriver i sitt svar: »Det blir ganska ofta fel ord. KOL blir till exempel alltid cool. Distriktsläkare blir sexläkare. Punkt blir pung.«
En annan skriver: »Läkemedelsnamn och namn på läkemedelsregimer stavas fel utan att ändras, namn på läkare blir ofta fel och ord har fallit bort, vilket kräver noggrannhet vid genomläsning och tar läkartid som inte finns. Risk att läkaren missar eller avstår från att korrigera i en stressig situation.«
Hanna Gröning, ordförande för Mellersta Skånes läkarförening och vice ordförande i Läkarförbundet Skåne, är inte förvånad över resultatet.
– Det stämmer överens med den bild vi hade, att de flesta upplever att det är tidsödande och att det inte riktigt fungerar som man önskar. Och så finns det några som tycker att det är bra att använda i sin helhet eller som komplement, men det är inte den stora massan.
Hanna Gröning.
Liksom i Västra Götalandsregionen, där kritiken mot samma taligenkänningsprogram varit stark, är införandet i Skåne ett steg på vägen mot det nya vårdinformationssystemet Millennium, som är planerat att rullas ut i regionen hösten 2026.
Hanna Gröning säger att man från fackligt håll velat att Region Skåne hade valt en lösning där även diktering skulle kunna användas i Millennium.
– Som jag har förstått det var det ett alternativ, men man valde att inte göra det. Det har vi förklarat oss oeniga till ända upp till central samverkan.
Hon berättar att man nu vill ta upp frågan om taligenkänningen på förvaltningsnivå.
– Vi vill gärna ha en dialog om hur vi kan lösa det. Om det är ett aktivt beslut att vi ska ha det här systemet, så behövs också aktiva beslut om vad vi inte ska göra. Vi ser att det är ett arbetsmiljöproblem där man sitter över för att hinna bli klar, säger hon.
– Det vi vill är att möjligheten att diktera finns kvar för dem som hellre vill arbeta så, åtminstone tills vi har ett program som fungerar bättre än de alternativ vi har nu. Digitala lösningar ska underlätta, inte försvåra arbetet.
Harald Roos, medicinsk programchef för SDV, är inte heller förvånad över enkätens resultat.
– Absolut inte, det är väldigt välkänt.
Han säger att han har full respekt för läkarnas upplevelse och att han delar bilden att taligenkänningsverktyget inte är optimalt.
– Det är det första i en mognadstrappa som går ganska brant uppåt. Det använder till exempel inte moderna funktioner som chatGPT. Vi ser att det kan fungera väldigt bra i vissa enheter, som röntgen till exempel, medan det kan bli problem i andra.
Att hålla kvar vid diktering mot medicinska sekreterare är dock inget alternativ, säger Harald Roos.
– För att kunna effektivisera vården behöver vi dokumentation i realtid. Det har också tagits ett regionalt beslut till SDV att vi inte ska diktering till sekreterare, så antingen får man skriva själv eller använda det verktyg som erbjuds just nu.
Harald Roos har dock ett lugnande besked till läkarna – det pågår en intensiv jakt på ett bättre verktyg.
– Vår strävan och förhoppning är att vi ska få det på plats så snart som möjligt, helst till driftstarten av SDV. Vi har fullt fokus på det.
