Läkare på Akademiska: Neddragningar vid neurologin riskerar drabba patienter
Planerade neddragningar inom neurologin på Akademiska sjukhuset kan få ödesdigra konsekvenser för patienterna. Det menar 22 läkare i en debattartikel i UNT. »Det kommer att få ytterst negativa konsekvenser«, säger Shala Berntsson, överläkare vid neurologkliniken.
Akademiska sjukhuset.
Sjukhusledningen på Akademiska sjukhuset har lagt fram ett sparförslag för den neurologiska vården på sjukhuset. En del handlar om att stroke- och neurologiavdelningar ska samlokaliseras, med konsekvensen att antalet slutenvårdplatser för neurologipatienter dras ned från 14 till 7, varav två är reserverade för nationell högspecialiserad vård (NHV) av epilepsi.
I förlängningen kommer neurologkliniken på Akademiska sjukhuset att ha mycket begränsade resurser för inneliggande vård. Det menar läkare på neurologkliniken, som nu varnar för konsekvenserna.
– Vi anser att det här förslaget kommer att få betydande påverkan på den neurologiska vården med ytterst negativa konsekvenser för patienterna. Vi tycker att patienterna och deras säkerhet bör stå i centrum, säger Shala Berntsson, överläkare och docent vid neurologkliniken samt utbildningsordförande i Svenska neurologföreningen, till Läkartidningen.
Shala Berntsson.
Hon är en av ett 20-tal läkare inom neurologin och neurokirurgin på Akademiska sjukhuset som skrivit en debattartikel i Upsala Nya Tidning.
»Om förslaget går igenom kommer det att bli svårt att erbjuda patienter med neurologiska sjukdomar, som oftast kräver specialkunskap, dygnet-runt-vård på en avdelning med adekvat neurologisk kompetens. En omorganisation eller neddragning skulle innebära ytterligare personalflykt, förlust av ovärderlig kompetens och försämrad arbetsmiljö«, skriver läkarna, som avslutar med att vädja till ledningen att tänka om.
Förslaget innebär också en nedmontering av strokevården på sjukhuset, menar Joachim Burman, överläkare i neurologi. Detta dels eftersom möjligheten till viktig eftervård av strokepatienter minskar när slutenvårdsplatserna blir färre, och dels eftersom verksamhetens specialiserade strokeläkare enligt förslaget enbart ska arbeta kontorstider.
– Det är som att säga att stroke är en lätt sjukdom, det kan nästan vem som helst göra. Men det tillhör de fält som expanderar mest, det är bakvänt att inte satsa på att utveckla den vården.
Joachim Burman.
Joachim Burman säger att läkarna har full förståelse för att svåra beslut måste fattas när den ekonomiska situationen är tuff, men att detta är fel väg att gå.
– Jag tycker att man har ett väldigt kortsiktigt perspektiv.
Debattartikeln kom sig av att läkarna inte upplever att de fått gehör för sina farhågor hos ledningen, säger Shala Berntsson.
– Vi har inte över huvud taget blivit involverade i någon diskussion kring detta. Hur vi än har försökt har vi inte fått till något samtal med ledningen om detta.
