Läkarprotest mot flytt av barnmedicin på Drottning Silvias barnsjukhus
Att mellan fem och sju läkare ska samsas i varje arbetsrum är ohållbart, menar ett 50-tal läkare i brev till ledningen.
Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg är en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Barnmedicinen på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg har länge varit trångbodd. Nu planeras en flytt där verksamheten nästa år ska in i ännu trängre lokaler i den äldre sjukhusbyggnaden. Detta upprör läkare på sjukhuset och har fått dem att skriva flera brev till chefer och ledning.
I det senaste brevet, som undertecknades av 55 läkare, krävs att lokalplanerna skjuts upp, vilket Göteborgs-Posten var först med att rapportera.
Läkarnas invändningar handlar bland annat om oro för patientsäkerheten, till exempel att särskilt infektionskänsliga patienter kan utsättas för smittorisker när de i de nya lokalerna tvingas passera genom fler väntrum. Men det handlar också om hur läkarnas arbetsmiljö ska påverkas, säger Karin Nagy, vice ordförande för Västra Götalands läkarförenings sektion på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Det finns en massa patientsäkerhetsfrågor som stressar kollegorna ur etisk synvinkel, men det handlar också om de administrativa platserna. Mellan 5 och 7 läkare kommer att behöva dela rum, i stället för 2–3 som i dag.
Följden kommer att bli försämrad möjlighet till koncentration, säger hon.
– Barnsjukhuset har mycket NHV-uppdrag som kräver oerhört mycket administration. Ansvarig läkare kan behöva sitta en hel dag väldigt koncentrerat och sammanfatta journaler. Här ska man alltså göra det i ett rum där det samtidigt rör sig fem andra personer som pratar i telefon eller dikterar.
Inte ens cheferna ska ha egna rum i planen, vilket även det riskerar att bli ett arbetsmiljöproblem, säger Karin Nagy.
Karin Nagy, vice ordförande VGLF, sektion SU.
– Vi vet redan nu om verksamheter där många drar sig för att prata om känsliga saker med sin chef. Hur blir det då om man då inte ens kan sitta ostört?
Flytten är resultatet av en dominoeffekt, utlöst av att hela barn- och ungdomspsykiatrin inte får plats i det nya »Bup-huset« som ska stå klart 2028. Ätstörningsverksamheten ska därför flytta till barnmedicinens mottagningslokaler, som därför i sin tur behöver flyttas.
Ansvarig områdeschef, Kate Abrahamsson, skriver till Göteborgs-Posten att hon inte delar läkarnas oro för vare sig patientsäkerhetsrisker eller försämrad arbetsmiljö.
»Det kommer att finnas 71 skrivbord till 78 läkare som aldrig sitter vid sina skrivbord samtidigt«, skriver hon till tidningen.
Kate Abrahamsson skriver också, enligt Göteborgs-Posten, att beslutet om flyttkedjan och dess tidsplan redan är fattat och att det därför inte går att gå läkarnas önskan om att pausa flytten till mötes.
Trots det är det formella beslutet att flytta barnmedicin inte fattat, utan är tänkt att tas före sommaren. Innan dess ska en risk- och konsekvensanalys genomföras.
Karin Nagy har dock inga stora förhoppningar om att ledningen ska ändra sig.
– De är jättetydliga med att det inte finns något annat alternativ. Ingen tror att de ska komma att ändra sig.
