Larm: Läkare i VGR går back på att jobba jour

I samband med att Västra Götalandsregionen anpassade verksamheten till de nya reglerna för dygnsvila såg man även över läkarnas jourpass. Ett resultat blev att långa jourpass i en del fall anpassats till att helt följa de nya reglerna – som längst 13 timmar – eller möjligtvis upp till 20 timmar, i stället för som tidigare upp till 30 timmar.

För de jourer där läkaren har en hög belastning kan detta arbetsmiljömässigt vara en positiv utveckling, tycker Västra Götalands läkarförening (VGLF), men menar att det nya systemet skapar problem i samband med de jourer där läkarna är relativt ostörda men ändå måste vara på arbetsplatsen.

Om passen ligger mellan två vardagar måste läkaren nämligen ta ut en betydande mängd jourkomp dagtid både före och efter, samtidigt som ersättningen i det centrala avtalet för ostörd jour på arbetsstället är endast 0,25 komptimmar per fullgjord timme under vardagsnätter.

Detta gör nu att läkare i vissa fall går back på att arbeta jour, säger Johan Klaar, specialistläkare i internmedicin och akutsjukvård inom NU-sjukvården och ledamot i styrelsen för Västra Götalands läkarförening.

– Vi har fått till oss från medlemmar att det här är ett problem. Det uppfattas av medlemmar som att du måste betala för att arbeta jour.

En av dem som berörs är Michael Huuskonen, ST-läkare i radiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU). Han berättar att ST-läkare och nyblivna specialister på SU schemaläggs i 18-timmarspass, där jourkompledighet tas ut före och efter passet.

– Tidigare har vi haft ett upplägg där vi fått ersättning så att vi i alla fall gått plus varje natt, det har funkat bra. Nu har VGR tyvärr sagt upp det, för att i stället erbjuda miniminivåerna i specialbestämmelserna mellan SKR och SLF.

Västra Götalandsregionen har de senaste året arbetat med att »harmonisera« villkoren i regionen, och i samband med det sagt upp en rad lokala avtal som rör läkare. Michael Huuskonen förstår tanken, men menar att det inte fungerar i praktiken.

– Jag har hört argumentet att man vill ge verksamheterna samma förutsättningar, men olika verksamheter har olika förutsättningar. De verksamheter som måste ha nattarbete kanske behöver andra villkor. 

Effekten av dagens situation är att det kommer att bli svårare att få läkare att ta jourpass, tror han. 

– Förut, när vi hade vårt tidigare upplägg, var folk var ganska snabba på att ta extrapass om någon blev sjuk. Med det nya upplägget kommer det att bli svårare. Det känns varken rimligt eller värdigt att gå back på att arbeta.

Johan Klaar säger att alla är överens om att man inte vill gå tillbaka till 30-timmarsjourer, men att frågan om effekterna av det nya avtalet måste lyftas fram.

– Det är en dålig ersättning för att befinna sig på arbetsplatsen utan att något händer. Det är en svaghet i avtalet.

VGLF vill nu tillsammans med Sveriges yngre läkares förening (Sylf) att Läkarförbundet analyserar konsekvenserna av det nya avtalet, skriver man i en motion till fullmäktigemötet.

Förbundsstyrelsen instämmer i bilden av problemet och ställer sig bakom kravet.

»Problembilden som motionären beskriver är känd för förbundet sedan tidigare och har varit uppe för diskussion under avtalsförhandlingarna både 2024 och 2025«, skriver förbundsstyrelsen i sitt svar, men påpekar också att det är svårt att få ett centralt kollektivavtal som träffar rätt i alla verksamheter.

»Av den anledningen är förbundet positiva till lokala kollektivavtal, där anpassningar av exempelvis ersättningar och schabloner kan göras efter den specifika verksamheten. SLF har även efter avtalsförhandlingarna uppvaktat SKR i frågan och för en löpande dialog om de problem som har identifierats i vissa verksamheter.«