»Listningstaket är en chimär, för vårdcentralerna har inte råd att ansöka om det«

Från och med den 1 juli 2022 har vårdcentraler kunnat ansöka om listningstak hos regionen de verkar i, men regionerna har olika regler för hur och när detta godkänns. Enligt en undersökning av Läkarförbundet är det dock relativt få verksamheter som ansöker om listningstak, eller »listningsbegränsning« som det formellt heter. Av de som hade ansökt om listningstak var det 86 procent som också hade beviljats det.

Ekonomiska skäl verkar vara anledningen för många, enligt Läkarförbundets analys.

»Att inte fler nyttjar möjligheten till listningsbegränsning för att minska personalens arbetsbelastning är förmodligen för att verksamheten inte går runt om de inte har för många listade invånare och kanske dessutom har krav på avkastning.«

Ylva Sandström tror att fler skulle ansöka om listningstak om de hade möjlighet.

– Men man gör inte det, för att man förlorar ersättning då, säger hon och konstaterar:

– Att försöka följa Socialstyrelsens riktvärde blir inte möjligt i realiteten för de allra flesta – för att vårdcentralerna inte har råd, eftersom ersättningen till största delen är kopplad till listning. Politikernas visioner och vad regionerna betalar till vårdcentralerna hänger inte ihop.

Ylva Sandström berättar att DLF försökt föra fram att vårdcentraler skulle kunna ersättas annorlunda.

– Vi tycker att det kunde kopplas i högre grad till läkarbemanningen, alltså att man premieras om man har tillräckligt med läkare.

Enligt Läkarförbundets undersökning är det minst vanligt bland privata vårdkoncerner att ansöka om listningstak. Karin Steinberg, affärsområdeschef på Capio, berättar att Capios vårdcentraler vid »enstaka tillfällen« har ansökt om listningstak sedan möjligheten kom 2022.

– Men bakgrunden är mycket bredare än ersättning. Vi gör sällan det, för om vi lägger tak ofta riskerar en del av befolkningen att inte få hjälp. Val av listningstak måste utgå från lokala behov och arbetsmiljö.

Karin Steinberg tycker samtidigt att primärvården behöver få mer resurser, i synnerhet om den ska ses som navet i sjukvården. Hon tycker också att kapitering, ersättning per listad patient, är bra. Detta trots att ekonomiska fördelar med fler patienter kan ligga bakom att vårdaktörer inte ansöker om listningstak, fastän de kanske hade behövt, enligt Läkarförbundet.

– Kapiteringsersättning gör att vi kan vara innovativa och hitta nya arbetssätt. Då kan vi erbjuda fysiska besök, digitala besök, telefonkontakt och egenvård efter patientens behov. En av våra vårdcentraler i Skåne fick väldigt många patienter på en gång när en närliggande vårdcentral stängde ner. Då hade vi möjlighet att bemanna och rekrytera, men vi införde också ett AI-verktyg för journalföring för att avlasta och underlätta personalens arbete.

Karin Steinberg menar att en lista kan bestå av »patienter med olika behov«, varför det är viktigt att anpassa verksamheten efter lokala behov.

– Vi ser på detta ur ett brett perspektiv och utgår från det i våra verksamheter.

Richard Seiberlich är chefsläkare på Praktikertjänst, vars vårdcentraler inte räknas till större koncerner i Läkarförbundets sammanställning. Trots att 14 procent av privata vårdcentraler hade ansökt om listningstak uppger han att listningstak är en »sällanhändelse« när det gäller företagets vårdcentraler.

– Om det blir en väldigt snabb pålistning kan man behöva ansöka om det för patientsäkerhetens skull.

Kan en försämrad ekonomi göra att man inte ansöker om listningstak?

– Ja, om du sätter ett tak och försöker få färre patienter blir det ju sämre ersättning.

Vad tror du det beror på att så få privata koncerner ansöker om listningstak?

– Förmodligen är det väl konkurrenssituationen. Risken är ju att andra vårdgivare får de här patienterna. Vi känner i alla fall att om patienter vill lista sig hos försöker vi ta emot dem i den mån det går.