Lööw: »Arbetsmiljöfrågorna måste tas med i alla sammanhang«
För första gången tilldelas en myndighet Sjukhusläkarnas utmärkelse Friska sjukvårdspriset. »Det är jätteroligt att långsiktigt arbete belönas«, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw.
Arbetsmiljöverkets ledningsgrupp, inklusive generaldirektör Lars Lööw med prisstatyetten i handen.
Sjukvården är pressad till max, och personalen och patienterna betalar det högsta priset. Så skrev Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw i en debattartikel i samband med att myndigheten i höstas presenterade nedslående resultat från sin flera år långa inspektion av akutsjukhusen och primärvården.
– I vår granskning konstaterade vi att beslut om arbetsmiljö inte tas på rätt nivå, utan att arbetsmiljöfrågorna skjuts ut till första linjens chefer, som ibland varken har befogenheter, resurser eller kompetens att lösa problemet. Det är det grundläggande strukturella problemet som vi har sett, säger Lars Lööw till Läkartidningen.
Sammanlagt prickades tre av fyra arbetsplatser i vården i Arbetsmiljöverkets granskning. Problemen inom sjukvården är välkända, men tillåts ändå fortsätta år ut och år in, menade en frustrerad Lars Lööw, som kallade situationen »ovärdig«.
Efter debattartikeln rasslade det dock till i politiken, och sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) bjöd nyligen in myndigheter och fackförbund till krismöte om arbetsmiljön i vården.
– I det rummet fick vi återigen kvittens på att många håller med om det som vi har sagt så länge: Man kommer inte att lösa de utmaningar som finns i hälso- och sjukvården om man inte tar med sig arbetsmiljöfrågorna i alla sammanhang. Just nu pratas det till exempel mycket om kompetensförsörjning, och jag kan inte se annat än att kompetensförsörjning och arbetsmiljö är djupt förknippade med varandra.
På torsdagen tilldelades Arbetsmiljöverket Sjukhusläkarnas utmärkelse Friska sjukvårdspriset för att ha bidragit till att sätta arbetsmiljöfrågorna på den politiska agendan och för att ha talat klarspråk om att förbättringar krävs.
Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw.
– Det är jätteroligt att vårt arbete uppmärksammas på ett positivt sätt, det känns lite ovant för en myndighet.
Lars Lööw har dock svårt att peka ut någon konkret åtgärd som skulle leda till bättre arbetsmiljö för läkare och annan vårdpersonal.
– Det finns inga snabba lösningar, men jag tror inte att det krävs mer arbete kring arbetsmiljöfrågor. Däremot att arbetet görs av rätt personer, på rätt nivå, med rätt befogenhet.
Ännu ett pris delades ut av Sjukhusläkarna under torsdagen. Till rungande applåder och stående ovationer mottog den förra statsepidemiologen Magnus Gisslén utmärkelsen »Årets visslare« för sina larm om Folkhälsomyndighetens bristande medicinska kompetens i början av hösten. Hans kritik fick stort genomslag i debatten, och i kölvattnet av turbulensen har Folkhälsomyndigheten presenterat en rad åtgärder för att säkerställa den medicinska kompetensen.
– Det känns förstås mycket hedrande, inte minst eftersom det är ett pris från kollegor. Det var väldigt fina ord i motiveringen, som sätter fingret på problemet väldigt väl, säger Magnus Gisslén till Läkartidningen.
Hans förhoppning var hela tiden att kritiken skulle uppmärksammas, men att genomslaget skulle bli så stort hade han inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig, säger han.
– Först fick jag inget som helst gehör från ledningen, men efter hårt tryck från medier och politiker håller nu Folkhälsomyndigheten på att ändra i sin organisation. Smittskyddet samlas i en avdelning som ska ledas av en läkare med relevant medicinsk kompetens – och samma person ska vara statsepidemiolog. Det är en bra förändring som, om man väljer rätt person, förhoppningsvis kan vända den negativa utvecklingen på myndigheten, och den hade nog inte blivit av om jag inte hade gått ut med min kritik.
