Masskadehändelser och driftsäkerhet ska utredas
Sjukvårdens driftsäkerhet och förmåga att hantera masskadehändelser »i geografiskt strategiska delar av landet« måste stärkas, och regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att snabbt ta fram ett underlag med förslag till prioriterade åtgärder.
Sjukhustält sattes upp utanför Västerviks sjukhus i samband med en stor sjukvårdsövning i maj 2025. Foto: Patrick Ekstrand
Uppdraget, som omfattar vård av skadade i Sverige samt mottagande av patienter från andra Natoländer, ska slutredovisas redan i mitten av december, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Enligt uppdraget ska Socialstyrelsen ta fram förslag till prioriterade åtgärder, kompetenshöjande utbildningar och övningar som höjer beredskapen i hela landet. Kostnadsberäkningar för framtida investeringar ingår också i uppdraget.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att avsätta 500 miljoner kronor nästa år för att stärka vårdens förmåga. För 2027 föreslås 750 miljoner kronor och från och med 2028 en miljard kronor årligen.
Socialstyrelsens presstjänst bekräftar i ett mejl att uppdraget är brådskande, vilket beror på att »medlen ska kunna stärka sjukvårdens arbete med det civila försvaret redan 2026«.
Regeringen har även uppdragit åt Läkemedelsverket och Försvarsmakten att analysera »hur läkemedel hanteras och distribueras inom Försvarsmakten och i samverkan med andra aktörer«. En gemensam slutredovisning ska lämnas till Socialdepartementet senast den 18 juni nästa år.
– Det här är två viktiga uppdrag som på ett konkret sätt stärker beredskapen i svensk hälso- och sjukvård, genom att säkra tillgången på läkemedel och stärka vårdens förmåga att hantera masskadehändelser. Det är också ett konkret bidrag till Natos gemensamma beredskap, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, i pressmeddelandet.
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) säger i samma pressmeddelande att uppdragen även syftar till att säkerställa att vården fungerar »samordnat och hållbart« även i fredstid.
