Nobelpriset i medicin till upptäckter bakom mRNA-vaccin mot covid-19
2023 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas Katalin Karikó och Drew Weissman. Deras upptäckt av hur man kan modifiera mRNA för att boosta proteinproduktion har banat väg för en helt ny teknik – en teknik som använts för att ta fram högeffektiva mRNA-vaccin mot covid-19 på rekordtid.
Katalin Karikó och Drew Weissman har vunnit 2023 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Foto: Peggy Peterson Photography/Penn Medicine
Många har nog sett det som en tidsfråga innan upptäckterna som lett fram till utvecklingen av de högeffektiva mRNA-vaccinen mot covid-19 belönas med ett Nobelpris.
Nu, bara några år efter att pandemin rullade in, står det klart att biokemisten Katalin Karikó och immunologen Drew Weissman får dela på priset.
De båda fick redan 2021 ta emot det prestigefyllda Lasker-Debakey-priset för klinisk forskning för sina upptäckter.
Enligt Nobelförsamlingen har vaccinerna bidragit till att miljontals människoliv kunnat räddas och till att sjukdom förhindrats och lindrats, vilket inneburit att samhällen kunnat öppnas upp och återgå till normala förhållanden. Hittills har 13 miljarder doser vaccin mot covid-19 getts över hela världen.
Detta banar väg för att använda den nya tekniken för utveckling av vaccin mot andra infektionssjukdomar. I framtiden kan den dessutom komma att användas för att administrera terapeutiska proteiner och i behandlingen av vissa typer av cancer.
Med mRNA-teknik går det att framställa ett vaccin snabbare än med traditionella metoder.
Det hela går ut på att man levererar modifierat budbärar-RNA, mRNA, till cellerna med hjälp av en pytteliten fettbubbla. Det modifierade mRNA:t bär med sig instruktioner om hur cellerna ska tillverka specifika proteiner – proteiner som immunförsvaret sedan lär sig att känna igen.
Men vägen hit har varit lång. Katalin Karikó och Drew Weissmann kämpade länge i motvind.
En stor utmaning har varit att lösa hur in vitro-transkriberat mRNA kan injiceras utan att ge upphov till allvarliga inflammatoriska reaktioner.
Genombrottet kom när Katalin Karikó och Drew Weissmann upptäckte att nukleosidbasmodifierat mRNA kan användas både för att förhindra en inflammatorisk reaktion och för att öka proteinproduktionen då mRNA levereras in i celler.
Karikó och Weissmann visste att nukleosidbaserna i RNA från däggdjursceller blir modifierade medan in vitro-transkriberat mRNA saknar sådana kemiska förändringar. De frågade sig om frånvaron av modifieringar kunde förklara den inflammatoriska reaktionen.
När mRNA med basmodifieringar levererades till så kallade dendritiska celler minskade det inflammatoriska svaret kraftigt.
Denna nyckelupptäckt publicerades 2005. I ytterligare studier 2008 och 2010 visade de båda forskarna att mRNA som framställts med basmodifieringar också ökade proteinproduktionen rejält. De kopplade det till en minskad aktivering av ett protein som reglerar cellernas produktion av proteiner.
Det dröjde dock till covidpandemin innan de första vaccinen baserade på forskarnas upptäckter började användas. När pandemin var ett faktum kunde två basmodifierade mRNA-vacciner som kodar för virusets ytprotein tas fram i rekordfart. Vaccinen har i stora kliniska studier visat en skyddseffekt på 95 procent.
Läs också:
Matti Sällberg: »Det var bara en tidsfråga«
»Drew är lågmäld – men hans forskningsresultat har övertygat«
Upptäckter bakom mRNA-vaccin ger Laskerpris
Katalin Karikó och historien bakom mRNA-vaccinet mot covid-19
