Ny guide ska öka kunskapen om papperslösas rätt till vård
Okunskapen om vilken vård som ska och får erbjudas papperslösa och asylsökande har visat sig vara stor inom sjukvården. Med en ny guide ska frågetecknen rätas ut. »I vakuumet efter debatten om angiverilagen behövs tydlig information om vad lagen faktiskt säger«, säger Christofer Lindholm, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.
Vägen till vård för papperslösa, asylsökande och andra skyddsbehövande är fylld av hinder, visade en kartläggning från människorättsorganisationen Läkare i världen i höstas. Det kan handla om allt från rent språkliga barriärer till digitala sådana, som exempelvis gör det svårt att boka vårdtider utan personnummer.
Men rapporten pekade även på stor okunskap bland vårdpersonal. Många läkare känner kanske till att vuxna papperslösa och asylsökande har rätt till »vård som inte kan anstå«, men det vaga begreppet har visat sig tolkas på olika sätt i olika delar av vården. »Ofta stoppas patienter redan i receptionen, trots att det ska vara en medicinskt behandlande läkare som gör bedömningen om huruvida patientens besvär bedöms som ’vård som inte kan anstå’ eller inte«, skrev Läkare i världen. Men även när patienten väl kommer fram till läkaren är det inte säkert att hen får vård, då läkarna lägger in olika betydelser i begreppet.
Ofta tolkas »vård som inte kan anstå« som synonymt med akutvård.
Christofer Lindholm.
– Men vård som inte kan anstå innebär så mycket mer än bara akutvård. Det kan till exempel vara vård och behandling där en fördröjning gör att sjukdomen förvärras, säger Christofer Lindholm, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.
Här ansåg Läkarförbundet, tillsammans med nätverket »Rätt till vård-initiativet«, att det behövdes ett tydligt vägledande dokument. Sedan förra veckan ligger guiden ute bland annat på Läkarförbundets webbplats.
– Vi behöver höja kunskapsnivån så att så många som möjligt vet vad som gäller, säger Christofer Lindholm.
De senaste åren har flera migrations- och asylpolitiska åtstramningar skett, och en högljudd debatt har förts om en eventuell skyldighet för vårdpersonal att anmäla papperslösa till myndigheterna. »Allteftersom migrationspolitiken förändras ökar osäkerheten kring vilken vård som skall erbjudas till människor i papperslöshet«, skriver Läkarförbundet bland annat.
Även om vårdpersonal undantogs från anmälningsplikten i det utredningsförslag som lades fram hösten 2024 har debatten etsat sig fast i minnet hos många. Sedan dess har remissvar tickat in, men regeringen har ännu inte beslutat hur man går vidare i frågan.
Christofer Lindholm igen:
– Vi inom »Rätt till vård-initiativet« har fått till oss exempel på att vårdpersonal faktiskt tror att vi har en angiverilag i Sverige. Det tyder på att vi kanske inte har pratat tillräckligt mycket om de här frågorna sedan förslaget lades fram. I vakuumet efter debatten behövs tydlig information om vad lagen faktiskt säger.
