Olivia Wigzell: »Jag hade inte kunnat göra annorlunda«
Hon vägrar skriva under på att Folkhälsomyndigheten skulle ha en bristande förmåga att hantera en ny pandemi. Men på flera andra punkter ger generaldirektören Olivia Wigzell den tidigare statsepidemiologen rätt.
Olivia Wigzell.
När Magnus Gisslén i augusti lämnade sitt uppdrag som statsepidemiolog och riktade hård kritik mot Folkhälsomyndighetens ledning uppstod en av de mest uppmärksammade kriserna i myndighetens historia.
– Med en så här enormt intensiv kritik och en kris som är unik i sitt slag behöver man agera, säger myndighetens generaldirektör Olivia Wigzell.
Sedan dess har ledningen ökat tempot i det förändringsarbete som redan var i gång. I förra veckan presenterades ett åtgärdspaket för stärkt smittskydd, som bland annat innehåller en ny organisation, utökat samarbete med lärosäten, tydligare beslutsprocesser och en statsepidemiolog i ledningsgruppen.
– Den allra viktigaste förändringen bedömer jag är den nya organisation som vi får genom att bilda en avdelning för beredskap och smittskydd. Dels får vi en renodlad, central avdelning, dels får vi möjlighet att tillsätta en ny avdelningschef. Där kommer vi att kräva specialistinriktning som läkare, relevant smittskyddskompetens liksom naturligtvis chefskompetens. I och med att avdelningschefen kommer att ingå i ledningsgruppen stärker vi också den medicinska kompetensen där.
För Olivia Wigzell har det varit viktigt att både lyssna på kritiken, värdera den – och agera, säger hon. På flera punkter är hon också överens med Magnus Gisslén.
– En sak som han har lyft har rört det strukturerade samarbetet med akademin. Det var också en uppgift som har legat på statsepidemiologen att utveckla. Där har även jag bedömt det som väldigt viktigt för oss att komma längre.
Mycket av kritiken har också kretsat kring att statsepidemiologen de senaste åren bara har varit adjungerad i ledningsgruppen. »’Adjungerad’ får det att låta som att man har en viktig roll, men i själva verket har jag bara blivit kallad till ledningsgruppens möten enstaka gånger för att informera om det epidemiologiska läget. Jag förstod nog inte hur pass undanskuffad rollen som statsepidemiolog skulle vara«, har Magnus Gisslén sagt i en tidigare intervju.
Även här har myndigheten tänkt om. Hädanefter är statsepidemiologen ordinarie ledamot i ledningsgruppen och deltar på samtliga punkter.
– När Magnus Gisslén gick in i rollen som statsepidemiolog togs beslutet att han skulle vara adjungerad i ledningsgruppen i stället för ordinarie. Men han har varje vecka fått agendan till ledningsgruppen och har kunnat avgöra hur han vill delta. Den rollen har inte fungerat för honom, har han framfört nu efteråt, och det beslutet ändrade jag direkt. Och jag kommer inte att ändra tillbaka till hur det såg ut 2022, när han tillträdde. Där har jag verkligen lyssnat, säger Olivia Wigzell.
Däremot tar hon starkt avstånd från andra kritiska påståenden. I en av sina videor sa Magnus Gisslén att han var oroad över myndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Där gör jag en helt annan bedömning. Vi är bättre rustade att hantera både hälsohot och situationer av höjd beredskap än vad vi var före covidpandemin. Vi har 190 disputerade medarbetare som alla kan värdera och summera forskning, och vi har den flexibilitet som krävs för att möta olika former av hot.
Är du självkritisk på någon punkt när det gäller din hantering av Magnus Gissléns kritik?
– Jag har stor respekt för Magnus Gisslén som forskare och läkare, men jag ser inte att jag hade kunnat göra annorlunda. Vår ingång har hela tiden varit att lyssna och värdera hans kritik. Men man måste kunna föra diskussioner om förändrade arbetsuppgifter, och de diskussionerna fördes på det sätt som är brukligt. Sedan är det inte ovanligt att man inte har samsyn i sådana lägen.
Vill du säga något om varför ni ansåg att han inte kunde fortsätta som statsepidemiolog?
– Det är diskussioner som vi för direkt med arbetstagaren i ett slutet rum, inte på en öppen arena. Men jag förstår att man undrar vad som ligger bakom.
Själv säger Magnus Gisslén att han framfört sina ståndpunkter upprepade gånger, men att du inte visat någon förståelse. Nu vidtar ni ändå flera av de åtgärder som han efterlyst. Vad fick er att ändra ståndpunkt?
– Jag kan konstatera att Magnus Gisslén och jag har helt olika uppfattningar om våra samtal. Huvuddelen av dem har handlat om hans roll och svårigheter som han haft i den. Det har varit många kritiska reflektioner, men det har inte kommit fram några förslag. I en myndighet måste du verka för lösningar, försöka hitta vägar framåt och formera samarbeten, anser jag. Kritisk reflektion är en del av arbetet – en annan är att försöka åstadkomma förbättringar och utveckla verksamheten.
Turbulensen har förmodligen påverkat förtroendet för Folkhälsomyndigheten negativt, tror Olivia Wigzell. För henne själv har de senaste månaderna varit tuffa.
– Den här perioden har krävt mycket av mig. Jag har försökt att vara närvarande och tillgänglig, för i en sådan här situation blir förstås alla i organisationen väldigt påverkade.
Hon vill dock gärna se kritiken som en språngbräda vidare.
– Det har varit en lärorik tid, för alla kriser är nya. Vi har försökt använda den här hösten i vårt utvecklingsuppdrag. Hur håller vi samman som myndighet? Hur blir vi tydligare? Hur omvandlar vi kritiken till utveckling?
