»Om man vill locka högkvalificerade får man ge bättre villkor«
Sverige är osedvanligt krångligt och krävande i migrationsprocessen för högkvalificerad arbetskraft. Det anser forskaren Henrik Emilsson, som menar att politiker inte verkar vilja röra den frågan.
Henrik Emilsson, forskare vid Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM).
– Man gjorde det här systemet bara för att det skulle vara rättvist, för att lågkvalificerade också skulle få komma in. Och det svenska systemet skiljer sig från – ja, nästan hela världen i att vi inte diskriminerar positivt för högkvalificerade, och därför är alla de här kontrollsystemen på plats.
Det säger Henrik Emilsson, som är biträdande universitetslektor vid Malmö universitet och som forskar om migrations- och integrationspolitik, med särskilt fokus på hur stater utformar sin politik och vilka konsekvenser den får.
Systemet han pratar om kom till 2008 genom lagändringar som skulle främja arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Kraven var relativt låga för att få uppehållstillstånd för arbete, såsom en lön på 13 000 kronor i måna-den, minimum för att inte behöva socialbidrag. Därefter har lönekravet höjts, senast av Tidöregeringen, till 90 procent av medianlön, i dagsläget motsvarande 33 400 kronor. Det i sig kan vara högt för exempelvis underläkare, varför förslag om undantag nu diskuteras.
Men för att stävja fusk infördes 2008 också kontrollsystem, som att arbetskraftsinvandrare behöver söka om sitt uppehållstillstånd vartannat år de första åren, och där finns risk för att det blir fel, trots anställning och god lön, såsom i fallet med Sasan Kazemian (Från utvisad till välkommen – nu är Sasan tillbaka). Det gäller också dem som försöker gå från ett uppehållstillstånd för studier till ett för arbete.
– I andra länder gör man en mer strikt kontroll innan man får komma, och sedan får man bättre villkor efter att man har kommit, berättar Henrik Emilsson.
2015 ändrades förvisso lagen och gav Migrationsverket möjligheten att göra en helhetsbedömning, så att handläggare kan ha överseende med mindre fel. Samtidigt styr regeringen riktningen för Migrationsverket med regleringsbrev, och där har den nuvarande regeringen exempelvis lagt ribban högre för medborgarskap.
– Det har varit ganska tuffa styrningar av Migrationsverket också, att de ska vara hårda, säger Henrik Emilsson.
Det han ser som ett större problem är dock kravet på att förnya uppehållstillståndet vartannat år. Enligt Henrik Emilsson har varken vänster- eller högerregeringar velat ta tag i den frågan och ändra lagen, även om man säger sig vilja gynna högkvalificerad arbetskraftsinvandring.
– Jag tycker man måste ge säkrare villkor. Om du ska locka högkvalificerade, måste de sökande ha sin framtid i sina egna händer, inte i arbetsgivarens och byråkratins. Ställ hårda krav på att få komma, men när de fått arbetstillstånd så borde man lita på de här personerna och inte göra de här kontrollerna.
– Det är just de här efterkontrollerna som är osedvanligt tuffa i Sverige.
Tror du att det här kan bli en valfråga?
– Nej, jag tror inte det. Inte ens Tidöpartierna, som vill ha högkvalificerade men inte lågkvalificerade, har velat ändra det här kontrollsystemet. Det har inte varit några förslag om att ge folk bättre villkor efter invandring. Man har låst sig vid det svenska systemet med tillfälliga tillstånd och kontroller.
– Om man nu vill satsa på högkvalificerade, varför får de så dåliga villkor?
Läkartidningen har sökt sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) för en intervju, men hon har avböjt.
