Psykisk ohälsa kopplad till jobbet vanligast hos svenska distriktsläkare
Arbetsmiljön i svensk primärvård har inte förbättrats sedan 2019 och är sämre än i flera andra OECD-länder. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. »Arbetsmiljön gör att läkare lämnar«, säger Distriktsläkarföreningens ordförande Ylva Sandström.
Psykisk ohälsa kopplat till jobbet vanligast hos svenska distriktsläkare.
Distriktsläkares upplevelser av hur vården fungerar har undersökts i nio OECD-länder: Sverige, Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. Nu har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys sammanställt resultaten från International Health Policy Survey (IHP), som genomförs varje år.
2 157 läkare inom primärvården svarade på enkäten i Sverige. Resultaten visar en blandad bild av hur svensk primärvård står sig i förhållande till andra länder.
Sverige uppvisar en del svaga resultat inom flera områden, bland annat arbetsbelastning, stress och psykisk ohälsa.
Bara en av fyra svenska läkare är nöjda med sin dagliga arbetsbelastning, och en tredjedel uppger att de har symtom på utmattning, enligt rapporten. Två tredjedelar har upplevt psykisk ohälsa på grund av jobbet under de senaste två åren – det är 22 procentenheter över genomsnittet och sämst jämfört med de andra länderna. Svenska läkare rapporterar också en stress på grund av för många patienter med komplexa behov, samtidigt som svenska läkare träffar färre patienter dagligen – men med längre besök – jämfört med andra länder.
– Primärvården i Sverige har ett större uppdrag jämfört med hur det är i andra länder. Det tillsammans med att vi är för få allmänläkare tror jag förklarar varför ekvationen inte går ihop, säger Ylva Sandström, ordförande i Distriktsläkarföreningen.
Ylva Sandström.
Enligt rapporten från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys planerar läkare som upplever att arbetet är mycket stressigt att sluta »i större utsträckning än de som upplever arbetet som mindre stressigt«.
– Arbetsmiljön gör att läkare lämnar. Vi och Sfam tog tillsammans fram förslag på övergångslösningar för några år sedan, för att få läkare att stanna innan regionerna når »1 på 1 100«. De fasta läkare som jobbar i dag måste få ett avgränsat uppdrag, och det innebär att alla inte kan få en fast läkare ännu. Regioner måste hitta andra lösningar då, som hyrläkare, för att täppa till behoven i takt med att regionerna kan anställa fler.
Samordningen mellan vårdnivåer är också något som fungerar sämre i Sverige. Sverige uppvisar konsekvent låga resultat när det gäller informationsöverföring mellan primärvården och andra delar av hälso- och sjukvårdssystemet. Endast hälften får vanligtvis information om sjukhusinläggningar, vilket är 20 procentenheter under genomsnittet.
Ylva Sandström är inte förvånad.
– Vi har en så oerhört fragmenterad vård i Sverige.
Vad skulle göra samordningen bättre?
– Fler fasta läkare och kontinuitet. Om vi var bättre bemannade kanske jag som distriktsläkare hade en timme över för telefontid – en tid där man hade kunnat nå sjukhusläkare för att kunna samordna och ha koll på sina patienter.
Andra resultat är att vårdcentraler i Sverige är mindre förberedda för att ge vård till patienter med kronisk sjukdom. 67 procent av de svenska läkarna anser att deras vårdcentral är väl förberedd för detta, och det är 12 procentenheter lägre än genomsnittet.
Därtill är erfarenheterna av digitala patientbesök sämre i Sverige. Bara 41 procent är nöjda med att utföra vård på distans, jämfört med 56 procent av samtliga läkare i undersökningen. Samtidigt placerar sig Sverige högt när det gäller digitalisering.
– Det har ju införts många digitala system som »tech»-industrin tycker vi ska ha, men de har inte förbättrat vårdkvaliteten. Chattar kan till exempel ge sken av tillgänglighet, men om vi läkare hade tid att lyfta luren hade vi nog uppfattats som mer tillgängliga, säger Ylva Sandström.
Sverige utmärker sig också genom att det är ovanligt att svenska vårdcentraler har öppet på kvällar och helger, något som flera andra länder erbjuder i högre grad.
Men Sveriges resultat innebär inte bara dåliga nyheter. Inom digitalisering har Sverige, jämfört med de andra länderna, god tillgång till digitala verktyg och goda möjligheter till informationsutbyte. Sverige placerar sig också högt när det gäller systematisk kvalitetsuppföljning:
»Vårdcentraler i Sverige har en hög nivå av systematisk kvalitetsuppföljning jämfört med de andra länderna i undersökningen. Sveriges resultat ligger generellt över genomsnittet på det här området, förutom när det gäller uppföljning av sjukhusinläggningar, inklusive besök på akutmottagningar, där Sveriges resultat i stället är sämre än genomsnittet«, står det i Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapport.
Svenska läkare är också i vissa avseenden mer nöjda med arbetet. De är också mer nöjda med inkomsten än genomsnittet.
Länderna som placerar sig i topp över lag är Storbritannien, Australien och Nederländerna. Storbritannien är bäst på uppföljning. Australien utmärker sig specifikt med fungerande arbetsmiljö och nöjdhet med arbetet över lag. Nederländerna har starka resultat inom flera områden.
Ylva Sandström tror att det finns att lära av de länder där läkare är mer nöjda.
– När jag träffar utländska läkare är det flera som säger att de har mer egenmakt över sin situation, vilket vi inte har i Sverige. I många andra länder är man egen företagare, lite som i Norge, där man driver sin egen mottagning. Då brukar den enskilda läkaren få mer inflytande.
