Psykosvården i Stockholm omorganiseras nästa år – tidiga farhågor från läkarhåll

I slutet av januari 2026 samlar Region Stockholm all regiondriven psykosvård i en gemensam verksamhet, Psykosvård Stockholm. Målsättningen är att få en mer sammanhållen och likvärdig psykosvård över regionen. Det säger den nytillsatta verksamhetschefen för den nya psykoskliniken, Victor Lindfors.

– Både Kunskapsstyrning och Socialstyrelsen har konstaterat att psykosvården är ojämlik. Därför har vi haft en arbetsgrupp som sedan 2022 tittat på nyinsjuknade psykospatienter, den patientgrupp som särskilt stack ut. Det var det som utmynnade i den här förändringen, säger Victor Lindfors.

Victor Lindfors är specialist i psykiatri och beroendemedicin och var tidigare verksamhetschef för Psykiatri nordväst. Han leder nu arbetet med att utforma den nya verksamheten i samarbete med medarbetare, chefer, forskare och patientföreträdare.

– I nuläget är vi en arbetsgrupp som samlat människor med otrolig kompetens. Jag ser det här som en stor möjlighet att tillsammans med medarbetarna utveckla vården för en patientgrupp som är särskilt sårbar och inte alltid har möjlighet att göra sin röst hörd, säger Victor Lindfors.

Omorganisationen väckte ursprungligen en del oro och frågetecken hos berörda medarbetare. Det berättar Anna Callenblad, överläkare och specialist i psykiatri med en rad fackliga uppdrag inom psykiatrin i Region Stockholm.

Förslaget till den nya organisationen presenterades för facken under samverkan i april, med målsättningen att beslut skulle fattas i början av sommaren, säger Anna Callenblad.

– Vi blev jättetagna på sängen. Vi var ganska frågande till varför man hade så himla bråttom. Alla fackförbunden behövde ju ta vidare frågan till sina organisationer och diskutera.

I början av juni hölls slutförhandling i frågan. Saco-förbunden ställde sig där oeniga, medan Kommunal, Vårdförbundet och Vision var eniga. Efter det begärde Stockholms läkarförening en central förhandling med Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) enligt MBL 14 §. Den hölls sedan i början av juli.

– Då lyfte vi fram en rad läkarspecifika frågor som vi inte fått svar på. Vi upplevde att de antecknade våra frågor och sa »tack«. Sedan hörde vi inget förrän de presenterade namnet på den nya chefen, säger Anna Callenblad.

Hon säger att det funnits en vetskap länge om att psykosvården i regionen är ojämlik. Det man från läkarhåll ifrågasatt är varför man väljer just denna lösning.

– Vi håller med om problembilden. Det många av oss funderade på var varför man inte i stället försökte få till förbättringar inom existerande kliniker. De som ger sämre psykosvård, varför jobbade man inte mot dem i första hand?

Under sommaren skrev en lång rad läkare inom psykiatrin under ett gemensamt brev till ledningen. I brevet, som Läkartidningen tagit del av, tar de upp en rad farhågor – som att omorganisationen kommer att fördyra och göra samverkan mellan olika delar av psykiatrin trögare och över lag försämra vården, speciellt för komplexa patienter.

»Patienterna kommer lättare falla mellan stolar och därmed gå utan effektiv vård, vilket i sin tur ökar både självmordsrisk och våldsrisk för selekterade patienter som oftast återfinns i dessa patientgrupperingar«, skrev läkarna då.

Läkartidningen har sökt ett flertal av läkarna som undertecknat brevet, men utan att få svar.

Victor Lindfors är väl medveten om att det funnits både oro och farhågor bland läkarna och säger att han ser detta som ett uttryck för engagemang.

– Det tyder på att man verkligen vill patienternas bästa. Det är fint att det finns en sådan inställning. Jag tycker att det har varit vettiga och legitima frågor som lyfts. All förändring skapar oro, det är helt naturligt.

Han säger att han förstår upplevelsen av att processen varit forcerad, men själv har han inte den uppfattningen.

– Arbetet har pågått länge, och det har funnits en frustration kring skillnader i psykosvården. På vissa enheter har man varit mer insatt i arbetet än på andra. För dem som inte varit nära detta arbete kan det upplevas som om beslutet kom hastigt. I stora förändringar kan kommunikationen alltid bli ännu tydligare.

För medarbetarna kommer det inte att få så stora praktiska konsekvenser till en början, säger Victor Lindfors. All personal ska arbeta kvar där de är, tillhöra samma jourlinjer som i dag och ha samarbete med enheterna där man är placerade, säger han.

– Skillnaden är att vi nu samlas under ett nytt ledarskap och bygger vidare stegvis tillsammans.

Anna Callenblad tror att en del av farhågorna och oron som tidigare fanns hos läkare nu lagt sig, i takt med att medarbetarna involverats i arbetet med den nya organisationen.

– Beslutet är fattat, men vi får ändå vara med och utforma hur det ska se ut. Jag personligen tycker att det är bra att det är händer något, det känns kul. Förhoppningen är att det ska bli bättre vård för de patienter som inte fått en bra psykosvård.