Regeringen tillsätter utredning om vård för beslutsoförmögna: »Verkligen välkommet«
Flera organisationer, däribland Smer, SLF och SLS, har länge velat se tydligare regelverk för beslutsoförmögna i hälso- och sjukvården.
Genrebild.
Regeringen har nyligen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag om hur patienter med nedsatt beslutsförmåga ska få tillgång till vård på samma villkor som den övriga befolkningen, samtidigt som rättssäkerheten värnas för både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal.
Detta är något som bland annat Statens medicin-etiska råd (Smer) länge har efterfrågat. Sven-Eric Söder, ordförande för Smer, säger till Läkartidningen att beskedet är verkligen välkommet.
– I dag saknas faktiskt regler för hur och vem som ska fatta beslut om vård för patienter som inte själva kan besluta. I sämsta fall får patienterna en sämre vård eller blir utan nödvändig vård, alternativt får en vård som de inte själva vill ha. Det sätter också personalen i hälso- och sjukvården i en svår situation, det uppstår lite av en rättslig gråzon.
Sven-Eric Söder, ordförande, Statens medicinsk-etiska råd.
År 2024 uppmanade Smer, tillsammans med 15 andra myndigheter och organisationer, regeringen att införa ett rättsligt ramverk för att stärka skyddet för patienter med nedsatt beslutsförmåga inom hälso- och sjukvården.
Sven-Eric Söder säger att det är glädjande att regeringen nu svarar.
– Vi är väldigt glada för att man nu ger Socialstyrelsen det här uppdraget. Det har varit en vit fläck i lagstiftningen som styr hälso- och sjukvården.
Även Sveriges läkarförbund (SLF) och Svenska läkaresällskapet (SLS) stod bakom detta krav. Tillsammans med Svensk sjuksköterskeförening lade båda organisationerna år 2023 fram ett lagförslag för regeringen som skulle stärka patientens rättigheter och skapa tydliga handlingsvägar för vårdpersonal.
Anders Castor, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik.
– Vi är naturligtvis jätteglada att det äntligen blir lite drag i den här frågan. Vi har legat på ganska mycket i den här frågan genom åren, säger Anders Castor, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik, till Läkartidningen.
Han säger att en anledning till att frågan är så viktig är att det rör sig om en så stor grupp av människor.
– Det blir ett jättebryderi för både sjukvården och för patienterna, säger Anders Castor och tillägger att dagens situation utsätter båda grupperna för juridiska risker.
Uppdraget till Socialstyrelsen gäller både hälso- och sjukvård och tandvård och ska slutredovisas senast den 30 april 2027. Anders Castor säger att Svenska läkaresällskapet gärna bistår Socialstyrelsen i arbetet.
– Vi har tänkt mycket kring det. I första hand handlar det om att det ska bli bra för patienterna, men också för sjukvården.
