Region Gävleborg: Bolag­iseringen skapar oro och frågetecken

Det är en grådaskig höstdag i mitten av september. I fikarummet på Sandviken Norra Din hälsocentral sitter läkare både härifrån och från systermottagningen Sandviken Södra, två trappor ner. De har samlats för sitt dagliga »10-möte«, ett halvtimmeslångt möte där man går igenom nya läkemedel, riktlinjer och särskilt knepiga patientfall. 

Ämnet för dagen är dock något annat. För medan Region Stockholm nyligen valt en helt motsatt väg för sina akutsjukhus, är Region Gävleborg först ut i landet med att bolagisera den största delen av sin primärvård – hälsocentraler och BVC. Inom kort måste läkarna ta ställning till om de ska gå över till det nya primärvårdsbolaget, Region Gävleborg Din hälsocentral AB.

– Någon förändring är vi överens om att vi vill ha – det har varit någon form av svältdöd på allmänläkare i regionen de senaste åren. Men det finns också en förändringströtthet. Det har varit så mycket: nytt journalsystem, Min vård Gävleborg, hyrstopp. 

Det säger Erik Malmström, specialist i allmänmedicin och biträdande vårdenhetschef på Sandviken Södra. Han får medhåll av sina kollegor. 

– Känslan är att syftet med bolagiseringen har förändrats över tid. Från början var det en ekonomi i balans, sedan var det att vi skulle få bort en del chefsled, säger Christer Engvall, specialist på Sandviken Norra. 

Ida Lindgren, specialist och studierektor för ST-läkarna, fyller i:

– Sedan fick vi reda på att alla chefsled ändå ska gå över till det nya bolaget, så det kommer att se ungefär likadant ut. Då försvann det syftet. 

Det finns en stor tveksamhet bland läkarna på Gävleborgs hälsocentraler till det nya bolaget, säger Lina Renström, specialist på Sandviken Norra och kassör i styrelsen för Svensk förening för allmänmedicin (Sfam) i Gävleborg. 

– Det är fortfarande svårt att veta vad vi tackar ja till. 

Det var för ett år sedan, i oktober 2024, som den politiska majoriteten i regionen, bestående av M, SD, KD och Sjukvårdspartiet Gävleborg (SJPG), aviserade sin plan att bolagisera delar av den egendrivna primärvården. Målsättningen: att skapa en »flexibel och hållbar vårdstruktur«, med bättre ekonomiska förutsättningar, nya arbetssätt och mer tillgänglighet.

– Vi tror att det här kommer att ge mer för varje skattekrona och ge en effektivare organisation till nytta för både medarbetare och patienter, sa regionstyrelsens ordförande Patrik Stenvard (M) i ett pressmeddelande då.

Den uttalade bakgrunden var ett långvarigt ekonomiskt underskott. Mellan 2018 och 2023 genererade 25 av regionens egna 26 hälsocentraler ett samlat underskott på totalt 463 miljoner kronor,  samtidigt som alla privata hälsocentraler uppvisade ett överskott. 

Siffrorna kommer från den rapport som majoritetsstyret våren 2023 beställde från managementkonsultbolaget Sirona. Uppdraget till firman var att utreda varför de egna hälsocentralerna blödde pengar, medan de privata inte gjorde det. Rapporten, som överlämnades våren 2024, var krass i sina slutsatser: underskotten berodde på att driften i egen regi har högre kostnader och lägre produktivitet, och det blir svårt att vända skutan. 

Rekommendationen i rapporten var tydlig: det allra bästa för Gävleborg vore att sälja ut de egna hälsocentralerna. En bolagisering av centralerna, om än i separata bolag, skulle kunna vara ett första steg i den riktningen, enligt konsulterna. 

Majoriteten säger dock att förslaget, och senare beslutet att bolagisera verksamheten, inte är ett första steg mot en privatisering.

– Det är det absolut inte. Jag vet inte hur många gånger man ska behöva säga det, säger Patrik Stenvard (M) till Läkartidningen. 

Oppositionspartierna S, C och V har varit skarpt kritiska från start: bolagiseringen kommer att innebära en kraftig fördyrning, främst i momskostnader och ökad administration, menar de och uttrycker också oro för att bolagiseringen kan göra vården mer ojämlik. I en intervju med Läkartidningen kallade vänsterpartisten Ulla Andersson bolagiseringen för »ett jättelikt ideologiskt experiment« som drivs igenom på kort tid utan förankring:

– Jag tycker att det är djupt respektlöst mot vårdens anställda och patienter.

Även hos läkarkåren fanns tidigt en skepsis mot bolagiseringen. Gästrike Hälsinge läkareförening (GHLF) såg en rad risker, som att en välbehövlig utveckling av primärvården skulle få vänta under bolagiseringsarbetet. 

Forskaren: »Risk för fördyrning och minskad kontroll«

Bolagiseringen i Gävleborg

– Den största risken är att man fortsätter att nedprioritera primärvården i väntan på omorganisation, sa GHLF:s dåvarande ordförande Frida Dannberg till Läkartidningen och pekade även på att regionens bolagisering av den egna tandvården år 2007 inte lett till kortare beslutsvägar, men däremot till att medarbetare upplevt ett ökat produktionskrav. 

För primärvårdens läkare kom beslutet om bolagisering i en redan ansträngd tid. I maj krävde Läkarförbundets huvudskyddsombud Josefine Starnberg, då ST-läkare på Sandviken Norra, arbetsmiljöåtgärder från regionen.

– Vi kan inte springa snabbare längre. Vi upplever att man fortsätter att dra ner på resurser och samtidigt öka kraven, och vi upplever inte att vi får gehör hos arbetsgivaren, sa hon till Läkartidningen.

Orsakerna bakom situationen beskrevs som en kombination av kronisk underbemanning, ett nytt journalsystem och inte minst regionens arbete med att minska på hyrpersonal – ett arbete som man drivit aktivt sedan 2023. Med anledning av det ansträngda läget presenterade regionen i september en handlingsplan för bättre arbetsmiljö för primärvårdens läkare. Den största nyheten i denna var ett långsiktigt arbete mot Socialstyrelsens riktvärde på 1 100 listade patienter per allmänläkare, en målsättning som ska gälla även i det nya bolaget, meddelade regionen.

I september presenterades också bolagets nya vd: Kenneth Jacobsson, en specialist i allmänmedicin med lång erfarenhet från både ledarskap och kliniskt arbete inom primärvården. På frågan vad han ser som den största utmaningen för primärvårdsbolaget svarade han bemanningen.

– Jag är otroligt angelägen om att alla de drygt 800 medarbetarna som nu har fått erbjudanden följer med över. Det blir en oerhört svår utmaning om medarbetarna inte följer med. Att ha folk på plats i vårdande positioner är helt centralt, sa Kenneth Jacobsson till Läkartidningen. 

Även den tillförordnade vd:n, regiondirektör Göran Angergård, har uttryckt oro över bemanningssituationen. En lösning, om många läkare väljer bort bolaget, är att ersätta med hyrpersonal, säger han. 

– Annonsera eller avropa, det är mitt sätt att hantera den dagen om det skulle behövas. Vi har ju hyrläkarbehov redan i dag, om det är ytterligare läkare som tackar nej får jag ta in mer. Jag har uppdraget att se att verksamheten funkar den 1 februari, säger Göran Angergård.

Det innebär i så fall ytterligare bakslag för regionens arbete för att minska hyrkostnaderna. Hittills har det gett viss effekt: de senaste 2,5 åren har kostnaderna gått ner med 382 miljoner kronor, skrev Gefle Dagblad nyligen, men målet är trots det inte nått.

– Inhyrningen ligger 141 miljoner kronor över budget i år. Det är en viktig förklaring till underskottet, sa regionstyrelsens ordförande Patrik Stenvard (M) till tidningen.

Det underskott han pratar om ser, enligt den senaste delårsrapporten, ut att landa på 209 miljoner kronor, eller 385 miljoner kronor med finansnettot inbakat. Primärvårdens underskott ligger på cirka 120 miljoner kronor, vilket kommer att överföras till det nya primärvårdsbolaget, säger Patrik Stenvard till Gefle Dagblad. På frågan om bolaget måste inleda sin verksamhet med omedelbara sparåtgärder svarar regionstyrelsens ordförande:

– Nej, vi kommer att skjuta till pengar i ett ägartillskott för att täcka underskotten de första två–tre åren. På så sätt får de en omställningstid. Sedan måste de göra jobbet och få ner kostnaderna.

Att bemanna med egenanställda läkare i stället för hyrpersonal är en viktig åtgärd i det arbetet, men har visat sig lättare sagt än gjort. Enligt en kartläggning från DLF Gävleborg saknar regionen 80 specialistläkare i allmänmedicin, motsvarande ungefär hälften av primärvårdens läkarstyrka. Samtidigt pekar en färsk undersökning, baserad på svar från det nationella studierektornätverket i allmänmedicin, ut Region Gävleborg som regionen med allra lägst antal ST-läkare i allmänmedicin per invånare. 

ST-läkarnas situation är också något som diskuteras i fikarummet på Sandviken Norra, när Läkartidningen hälsar på i mitten av september. En fundering är vad som ska hända i bolaget med handledningen om för få specialister följer med.

– Då kan vi få för få handledare, och det stoppar utbildningen. Och har vi inga utbildningsläkare kommer vi inte vidare, säger Lina Renström. 

– Vi behöver bli minst tre–fyra gånger fler ST-läkare i regionen för att säkra framtidens behov av specialistläkare i allmänmedicin. Bolagiseringen skapar en dålig sits eftersom vi specialister känner oss trygga med att vi får jobb oavsett hur vi väljer att göra, medan ST-läkarna – framtidens läkare – inte känner att de har ett val utan riskerar att stå utan handledare om de inte följer med, säger Christer Engvall. 

Den enda ST-läkaren i gänget, Rofand Batti, instämmer i att situationen är oklar och tror att det kan resultera i att regionen tappar viktiga ST-läkare.

– Jag tror att det finns en risk att fler ST-läkare lämnar regiondriven primärvård och exempelvis byter till privat, eller i värsta fall till och med överväger byte av specialitet. 

Kollegorna på hälsocentralerna Sandviken Norra och Södra tycker att det fortfarande saknas en del pusselbitar, som en utvecklingsplan för bolaget och en plan för hur bemanningen ska ökas. Lina Renström säger många läkare fortfarande vacklar.

– Den senaste lilla inofficiella undersökningen visade på en tredjedel för »ja«, en tredjedel för »nej« och en tredjedel »vet inte« fortfarande. Jag hoppas att vi ska få mer klarhet före den 29:e om hur man tänker sig bemanningsplanen.