Resistent bakterie i isgrotta – både hot och möjlighet
En bakteriestam, som upptäckts i 5 000 år gammal is, bär på resistens mot flera moderna antibiotika. Ändå påstår forskarna bakom fyndet att det har potential att bidra till att lösa resistenskrisen. Vad menar de?
Den rumänska isgrottan Scărișoaras uråldriga islager lockar inte bara klimatforskare utan också mikrobiologer, som vill förstå vilka bakterier människan kan komma att få hantera om isen smälter och flera tusen år gamla mikrober frigörs.
I en ny studie, publicerad i tidskriften Frontiers in Microbiology, beskriver rumänska forskare en antibiotikaresistent bakteriestam vid namn Psychrobacter SC65A.3, som de funnit i ett 5 000 år gammalt islager, djupt ner i en iskärna i grottan.
Efter helgenomsekvensering – en DNA-analys av hela genuppsättningen – av den nyupptäckta bakteriestammen, upptäckte forskarna att stammen bar på över hundra resistensgener.
Forskarna testade också SC65A-stammens resistens mot specifika antibiotika och kom fram till att stammen var resistent mot tio moderna antibiotika, till exempel trimetoprim, klindamycin, metronidazol, cefalosporin, ciprofloxacin och vankomycin, som bland annat används för att behandla urinvägsinfektioner samt infektioner i lungor, hud och blod.
Cristina Purcarea, senior forskare vid Institute of Biology, Bukarest.
Vad innebär fyndet?
»Genom att studera uråldriga bakterier kan vi avgöra vilka resistensegenskaper som är en naturlig del av evolutionen och vilka som har selekterats genom användning av antibiotika, samtidigt som man identifierar dolda reservoarer av resistensgener. Det här hjälper oss att förutse vad som kan uppstå härnäst och att utforma smartare strategier för att övervaka och förebygga spridningen av resistenta infektioner«, skriver studiens huvudförfattare Cristina Purcarea, senior forskare, Institute of Biology Bukarest vid Rumänska akademin, i ett mejlsvar till Läkartidningen.
Cristina Purcarea och hennes kollegor upptäckte att stammen även bar på 11 gener med potential att döda eller hämma tillväxten hos andra bakterier.
»Grottbakterien i vår aktuella studie visade också på en förmåga att hämma en rad grampositiva och gramnegativa patogener», skriver Cristina Purcarea.
Forskarna borrade ett 25 meter djupt hål i den rumänska Scărișoara-grottans is.
Jörgen Johansson, professor i molekylär mikrobiologi vid Umeå universitet, tycker att studien är intressant, även om det inte är nytt i sig i att man hittar antibiotikaresistensgener i tusentals år gamla isolat. Däremot finns annat som sticker ut med studien, menar han. Mängden resistensgener, över hundra, är ett sådant exempel.
Ett intressant och positivt fynd, enligt Jörgen Johansson, är upptäckten att resistensgenerna i den här bakteriestammen inte verkar sitta på plasmider, en sorts friliggande DNA-molekyler utanför kromosomen, som annars brukar kunna spela en viktig roll vid resistensspridning.
»Sådana resistensplasmider är ett jätteproblem kliniskt då det ger bakterier imponerande förmågor att snabbt sprida antibiotikaresistens till andra bakterier«, förklarar han i mejl till Läkartidningen.
Jörgen Johansson, professor i molekylär mikrobiologi vid Umeå universitet.
Det allra mest intressanta fyndet, enligt honom, är bakteriestammen Psychrobacters förmåga att blockera tillväxten av kliniskt problematiska bakterier.
»Tyvärr har de inte gått vidare med vad som orsakar den antibiotiska effekten i den här studien, men jag hoppas att de kommer att göra det snart.«
För Läkartidningen bekräftar Cristina Purcarea att de planerar att gå vidare med sina fynd: »Vi planerar att isolera och karakterisera antimikrobiella substanser som kan inspirera till helt nya klasser av antibiotika. Upptäckten ger oss en möjlighet att ligga steget före antibiotikaresistensen.«
