Riksrevisionen granskar statens försök att korta vårdköerna
Riksrevisionen har startat en granskning av statens insatser för att korta vårdens väntetider. Syftet är att ta reda på om åtgärder som vårdgarantin har kortat köerna utan att leda till att patienter med stora vårdbehov trängs undan.
Vårdköer och långa väntetider är ett stort problem, trots omfattande statliga insatser konstaterar Riksrevisionen. Under coronapandemin har köerna växt ännu mer.
Dessutom finns det tecken på att statens försök att korta väntetiderna genom vårdgarantier, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp leder till oönskad undanträngning av patienter med stora vårdbehov. Det riskerar i så fall att bryta mot grundlagens behovs- och solidaritetsprincip som säger att de svårast sjuka ska prioriteras.
Det är bakgrunden till att Riksrevisionen nu inlett en granskning av statens styrning. Syftet är att ta reda på om styrningen bidrar till kortare köer utan att leda till prioriteringar i strid med den etiska plattformen.
De senaste decennierna har staten använt vårdgarantier för att korta väntetiderna i sjukvården. 2010 skrevs vårdgarantin in i hälso- och sjukvårdslagen.
Den har senare kompletterats med överenskommelser med Sveriges Kommuner och regioner (SKR). 2009 kom regeringen och SKR överens om att införa den så kallade kömiljarden.
Åtgärderna har dock kritiserats. En av de starkaste invändningarna är att vårdgarantin och kömiljarden leder till undanträngning av sjukvård som inte omfattas av garantin – och att patienterna som har störst behov av vård inte prioriteras.
Regeringen och SKR slöt en överenskommelse om standardiserade vårdförlopp inom cancervården 2015. Syftet var bland annat att motverka att patienter trängs undan. Men uppföljningar som gjorts tyder på att även vårdförloppen riskerar att tränga undan patienter med stora vårdbehov.
– Vi hoppas att granskningen ska bidra till att den statliga styrningen för kortare väntetider blir mer effektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg, i ett pressmeddelande.
