Rubbad tarmflora flera år efter antibiotikakur
Vissa typer av antibiotika – men inte andra – koppas till påverkad tarmflora i upp till åtta år, enligt en ny observationsstudie från Uppsala. Smalspektrumantibiotikumet flukloxacillin är ett av preparaten som sticker ut.
Det finns ett samband mellan en persons historiska antibiotikaanvändning och nuvarande sammansättning av tarmmikrobiota, enligt en studie från Uppsala universitet.
Att antibiotika påverkar tarmen kortsiktigt är känt. Den nya observationsstudien, som är publicerad i Nature Medicine, pekar på att tarmfloran också skulle kunna vara förändrad under längre tid, upp till åtta år efter behandling. Skillnaderna gäller framför allt vissa antibiotika, medan de är nästintill obefintliga för andra.
Forskarna kopplade ihop data från Läkemedelsregistret med biobankdata, avföringsprov från tre kohorter med nära 15 000 svenskar: Scapis-Uppsala, Simpler (Uppsala universitet) samt Scapis-Malmö och MOS (Lunds universitet).
De flesta, omkring 70 procent av studiedeltagarna, hade använt antibiotika någon gång de senaste åtta åren. Det som syns är framför allt sämre mångfald av vissa bakteriearter hos gruppen som fått antibiotika utskrivna på recept än hos gruppen som inte fått det.
– För varje extra kur med antibiotika så ökar den effekten, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet och huvudförfattare bakom studien.
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet.
Penicillin V, Sveriges vanligaste antibiotikum, var inte kopplat till några långvariga förändringar i mikrobiomet.
– Där ser vi väldigt små effekter, och de är snabbt övergående. Att penicillin är skonsamt visste vi ju, men nu kan vi också med stor säkerhet säga att det inte påverkar på sikt, säger Tove Fall.
Däremot sticker tre andra antibiotika ut negativt: klindamycin, fluorokinoloner (såsom ciprofloxacin) och smalspektrumantibiotikumet flukloxacillin. Att ha använt något av dessa antibiotika fyra till åtta år tidigare kunde kopplas till en förändrad förekomst av 10–15 procent av de bakteriearter som forskarna studerade.
– Man har känt till att klindamycin och ciprofloxacin har en kraftig effekt på tarmfloran, och vi ser här att effekten kvarstår under flera år. Tarmfloran återhämtar sig till en viss grad, men inte helt. Den största återhämtningen sker under de första åren, men sedan går återhämtningen långsamt, säger Tove Fall.
Mest förvånade blev forskarna över att kopplingen också syntes efter användning av flukloxacillin.
– Vi ser det här sambandet i alla våra tre kohorter, säger Tove Fall.
I dag är det inte känt vad en minskad mångfald i tarmen egentligen har för betydelse för hälsan, även om det finns teorier.
– Vi ser att antibiotika slår hårdare på vissa grupper av bakterier, vilket inte är konstigt. Vi ser också att flera bakterier som kopplats till diabetesutveckling och ökad risk för IBD påverkas i fel riktning, säger hon.
Lars Engstrand, överläkare och professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet, är imponerad av de nya fynden.
– Att störningar i tarmfloran syns efter så lång tid som åtta år har varit okänt. Det är en extremt stor studie också, med 15 000 prov, så det är en styrka. Samtidigt vet vi ju inte vad de här bakterierna ställer till med. Det går heller inte att se om de här fynden kan kopplas till sjukdom, vilket forskarna också skriver själva i artikeln. Så det får framtida forskning visa.
Eftersom det är en observationsstudie går det inte att fastslå orsak–verkan eller helt bortse ifrån att forskarna trots allt kan ha glömt att korrigera för en eller flera okända faktorer, som kan ha påverkat resultatet.
– Man vet ju inte varför de här personerna har fått medicinen eller om de har andra sjukdomar, säger Lars Engstrand.
Lars Engstrand, överläkare och professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet.
I andra länder, där antibiotikaförskrivningen är mindre strikt än i Sverige, kanske de nya fynden kan fungera som ytterligare ett skäl till att hålla sig ifrån onödig antibiotikaförskrivning, tror Lars Engstrand.
– Vi har ju redan en strikt antibiotikapolicy i Sverige, och förhoppningsvis har de här personerna i studien behövt de här antibiotika som de fått utskrivna.
En brist i studien, enligt Lars Engstrand, är dock att tarmfloran bara undersöktes vid ett enda tillfälle.
– Man har inte följt personerna över tid, säger han.
Tove Fall håller med om invändningen, men eftersom sambandet var likartat i alla tre kohorter känner hon sig ändå trygg med resultatet.
– Nu vill vi analysera ett uppföljande prov också för att förstå durationen av effekten, säger hon.
Lars Engstrand säger att han ser fram emot nästa studie:
– Det ska bli spännande att se 8–10-årsuppföljningen, säger han.
