Så kommenterar experterna Nobelpriset: »Välförtjänt«

Forskare som Läkartidningen har talat med är eniga om att Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi är värdiga mottagare av årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Marianne Quiding-Järbrink, professor i infektionsimmunologi vid Göteborgs universitet, kallar det för ett mycket välförtjänt pris.

– Det är jätteroligt, för det första, men det är också en mycket viktig upptäckt för att förstå hur vårt immunförsvar fungerar.

Marianne Quiding-Järbrink säger att hon ser stora möjligheter i pristagarnas forskning.

– Det har ännu inte blivit något som används i den kliniska praktiken, men det finns jättemycket potential i den.

Hon vill särskilt lyfta fram Shimon Sakaguchis ihärdiga arbete.

– Han har arbetat med den här forskningen väldigt, väldigt länge och uthålligt. Han har inte hoppat efter vad som är mest inne varje år.

Även Lars Klareskog, senior professor i reumatologi vid Karolinska institutet, tycker att priset är välförtjänt. Han är övertygad om att pristagarnas arbete kommer att ge stor nytta för patienter i framtiden.
 
– Det pågår en rad kliniska prövningar just nu, bland annat den prövning som Fred Ramsdell håller på med i sitt företag, som fokuserar på patienter med ledgångsreumatism. 
 
Upptäckten av de regulatoriska T-cellerna och deras funktion ger viktig kunskap om hur man kan hjälpa patienter med autoimmuna sjukdomar, säger Lars Klareskog.
 
– Det är en naturligt fungerande mekanism, som funkar bra hos oss flesta. Om vi bättre kan förstå hur den fungerar, kan vi försöka återställa den hos dem som drabbas av sjukdomar.

Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, tycker att priset gick till helt rätt personer.

– Det var ett bra pris till rätt ämnesområde, säger han och fortsätter:

– Att de här forskarna upptäckt att kroppen har ett perifert immunförsvar gör att vi kan skydda oss mot våra egna celler, som kan bli farliga för oss. Genom att deras upptäckt visar hur vårt komplexa immunförsvar fungerar kan det hjälpa forskningen inom många autoimmuna sjukdomar. Även cancerbehandlingar kommer att ha nytta av detta genom att man kommer att kunna ta fram verktyg för att mota bort cancerceller. Mycket av våra framtida behandlingar kommer att baseras på den här kunskapen, säger Ali Mirazimi.

Peter Bergman, professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet, tycker att det är på tiden att forskarnas upptäckt får ett Nobelpris.

– Vår reaktion på lunchen var: »Har de inte tilldelats det tidigare?« De här mekanismerna är helt centrala för att förstå hur immunsystemet fungerar och beskrivs i varje lärobok i immunologi.

Trots att trion borde ha prisats tidigare, enligt Peter Bergman, är han glad:

– Det är jätteroligt att priset tilldelas det här ämnet. Jag utreder patienter där vi misstänker fel på de här systemen. Det är patienter med väldigt ovanliga sjukdomar där de regulatoriska T-cellerna inte fungerar som de ska, eller så har de har fel på Foxp3-genen. Denna grupp av sjukdomar har ett eget namn, »tregopatier«, och alla har en defekt funktion av just T-regulatoriska celler. Forskarnas upptäckt har gett fältet helt ovärderliga kunskaper både för diagnostik och för att man i framtiden ska kunna styra immunförsvarets funktioner vid många olika sjukdomar, till exempel inflammation, autoimmunitet eller cancer, säger Peter Bergman.

Karin Leandersson, professor i cancerimmunologi vid Lunds universitet, utbrister att det är »fantastiska nyheter« när Läkartidningen ringer upp för att be om en kommentar till priset. 

– Jag blev förvånad att priset återigen gick till forskning inom immunologi, och väldigt glad, eftersom det understryker hur viktigt det är att förstå immunförsvaret. Immunförsvaret är helt avgörande för att kunna förstå väldigt många sjukdomar. 

Att priset gick till just Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tycker även Karin Leandersson är både välförtjänt och rättvist.

– Shimon Sakaguchi var ju den som hittade de regulatoriska T-cellerna, medan Fred Ramsdell och Mary Brunkow hittade själva genen, Foxp3, som är helt avgörande för att en regulatorisk T-cell ska bildas. I och med Nobelpristagarnas fynd kan vi förstå exempelvis autoimmuna sjukdomar och varför cancer inte är så lätt att få bort. I det senare fallet kommer ju de regulatoriska T-cellerna in och bromsar, säger hon.

Alla tre namnen är välkända för Karin Leandersson.

– Absolut. Sakaguchi är en hjälte inom immunologi. Men det var först när Ramsdell och Brunkow upptäckte Foxp3 som man verkligen vågade lita på det som Shimon Sakaguchi redan hade visat, samtidigt som de tog det hela ett steg längre och visade kopplingar till autoimmuna sjukdomar. 

I kväll ska Karin Leandersson fira priset.

– Det gör jag varje år, men det är extra roligt när det är så här nära. Jag har redan pratat med min gamla handledarimmunolog och vi har hurrat och skrikit i telefon.