Gå till innehållet
Gå till startsidan

Denna webbplats vänder sig till läkare

Sök

Så ser exam­inationerna ut på de olika lärosätena

Terminstentor eller mindre avstämningar? Essäfrågor eller flervalsfrågor? Universiteten har valt olika vägar för att examinera blivande läkare.

Läromålen är desamma, men hur universiteten väljer att examinera blivande läkare skiljer sig åt. Läkartidningen har frågat samtliga lärosäten med läkarutbildning hur deras examinationer ser ut. Fokus har legat på de skriftliga examinationerna.

Här är svaren:

Göteborgs universitet:

Examinationerna på läkarprogrammet i Göteborg varierar under utbildningens gång. Under de fyra första terminerna har studenterna flera tentor eller delprov per termin. Längre in i utbildningen används i stället i princip enbart terminsexaminationer. De fyra första terminerna examineras genom en kombination av exempelvis flervalsfrågor (MCQ, multiple choice questions) och korta svarsfrågor, medan MCQ dominerar på de kliniska terminerna (5–9). Lars Börjesson, ordförande i läkarprogramkommittén, ser fördelar med att examinera i mindre, mer ämnesbundna prov under de fyra första terminerna, men tycker samtidigt att terminsexaminationer på de kliniska kurserna är att föredra. »En stor fördel är att VFU [verksamhetsförlagd utbildning, red anm] inte behöver brytas under terminen för inläsning och examination«, skriver han. Göteborgs universitet använder sig också av ett sammantaget progresstest för de första tre terminerna. Det har ingen gräns för godkänt, men måste genomföras. Under T4 genomförs testet skarpt, och först då betygsätts studenten.

Karolinska institutet:

Både stora terminstentor och flera små tentor förekommer. På termin 3, 5, 6, 7, 9 och 10 är det terminstentor som gäller. På vissa tentor används essäfrågor, men en relativt stor andel har flervalsfrågor av typen SBA (single best answer) eller VSA (very short answer). »På KI har vi kurstentor, och många kurser är terminslånga. Då blir det alltså terminstentor. Men när kurserna är kortare än så examineras de vanligen direkt i anslutning till att de är genomförda«, skriver programrektor Marie Dahlin.

Linköpings universitet:

Skriftliga examinationer genomförs i form av terminstentor. Tidigare har Linköpings universitet arbetat mycket med essäfrågor, men under det senaste året har fler MCQ införts. »På Linköpings universitet är vi väldigt måna om ämnesintegrering. Vi har till exempel inte en riktad anatomikurs, utan vi har en sammanfattade examination av anatomi, fysiologi och cellbiologi, så att vi får en helhet«, säger Fredrik Iredahl, programansvarig för läkarprogrammet.

Lunds universitet:

De teoretiska kunskapsproven i Lund är terminsexaminationer à totalt 100 flervalsfrågor av typen SBA (single best answer). Examinationsformerna innefattar dock även kursportfölj (KP, som samlar allt från inlämningsuppgifter och reflektioner till återkoppling från handledare) och praktiska prov (PP).

Umeå universitet:

Läkarprogrammet i Umeå består huvudsakligen av terminslånga kurser, och därför är terminstentor vanligast. På termin 9 är tentan muntlig, på övriga terminer skriftlig. Därutöver skriver studenterna under de elva första terminerna progresstest, formativa men obligatoriska, som en förberedelse för programprovet på termin 12. Progresstestet innehåller frågor från alla kurser under utbildningen. Tentornas konstruktion varierar mellan kurserna, men kan bestå av MCQ, essäfrågor eller en kombination. »Avvägningen mellan essäfrågor och MCQ-frågor är intressant. Essäfrågor låter studenterna förklara hur saker hänger ihop, men då blir det färre frågor inom ett område. Väl konstruerade MCQ-frågor fungerar bra för att mäta såväl kunskap som förståelse av komplexa samband och går snabbare att svara på. Det innebär att man kan få en bättre täckning av innehållet på kursen«, skriver Magnus Hultin, vicedekan för utbildning.

Uppsala universitet:

Under de fyra första terminerna på läkarprogrammet i Uppsala har studenterna två till tre tentor per termin. Fördelen med detta upplägg bedöms vara att studenten vänjer sig stegvis vid akademiskt lärande. På detta första stadium har alla tentor en blandning av essäfrågor, kortsvarsfrågor och MCQ. Under senare terminer varierar examinationsformerna, med flera terminstentamina. Praktiska examinationer och andra varianter förekommer också.

Örebro universitet:

De första sex terminerna har Örebro universitet en skriftlig examination i slutet av varje delkurs, totalt 2–3 stycken per termin. Alla dessa examinationer ska innehålla både essäfrågor och MCQ, men den exakta fördelningen varierar. På termin 7–9 används terminstentor, med hälften essäfrågor och hälften MCQ.

Mer att läsa

Mer att läsa