Sahlgrenska räknar med ökat tryck på forskar-BT-tjänster
Fyra år efter starten är Sahlgrenska universitetssjukhuset fortfarande ensamt om att erbjuda forskar-BT. När de första svenska BT-kullarna kommer ut i vården nästa år räknar sjukhuset med ökat tryck på tjänsterna.
De första läkarna som gjorde forskar-BT klev in på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg våren 2022. Med det blev sjukhuset först i landet att erbjuda forskar-BT. Modellen liknar dock i mångt och mycket forskar-AT, som finns på flera håll, och är tänkt att fånga upp BT-läkare som redan är forskare och ta vara på deras erfarenheter.
För att kunna söka en tjänst måste läkaren ha anknytning till Sahlgrenska universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin eller Göteborgs universitet. Efter lite skruvande på modellen under resans gång har man nu valt att låta läkarna inleda BT-perioden med tolv månaders klinisk tjänstgöring, följt av sex månaders forskning.
Theresa Zackrisson, BT-chef och BT-studierektor.
– Från början hade vi tre månaders forskning i början av BT-tjänsten, men nu har vi ändrat så att både de som gör forskar-BT och de som gör fristående BT startar den kliniska tjänstgöringen och det teoretiska programmet samtidigt, i en och samma grupp. Jag tror att läkarna känner ett större stöd av gruppen när de följs åt under året. Och tre månaders forskning var lite kort. Man hinner inte så mycket på den tiden, så nu har vi utökat det till sex månader, säger Theresa Zackrisson, BT-chef och BT-studierektor.
De senaste åren har Sahlgrenska universitetssjukhuset utlyst fem forskar-BT-tjänster per år. Hittills har det varit en stor spridning bland dem som anställts.
– Vi har både de som är väldigt etablerade i forskningsvärlden och de som har alldeles nya projekt och befinner sig precis i uppstartsfasen, säger Theresa Zackrisson.
Efstathia Liatsou är en av dem med stor forskningserfarenhet som valt att hoppa på en forskar-BT-tjänst i Göteborg. I bagaget har hon en grekisk läkarlegitimation, och hon har tidigare forskat kring cancer och immunterapi. Till Sverige kom hon för två år sedan. Inledningsvis jobbade hon som underläkare på såväl Karolinska universitetssjukhuset som Akademiska sjukhuset. Hela tiden hade hon dock siktet inställt på Sahlgrenska.
– Jag visste redan från början att Sahlgrenska erbjöd forskar-BT, och det var precis en sådan chans jag letade efter. Jag är jättetacksam över att ha fått den här möjligheten. Det har gett mig ett forskarnätverk i Sverige som jag inte hade haft annars.
Med början i mars börjar Efstathia Liatsou att forska på fysiologiska effekter av viktminskningsoperationer. Just nu jobbar hon för att få sitt doktorandprojekt i Grekland flyttat till Göteborg.
– Det är väldigt annorlunda att doktorera i Grekland. Där är det helt och hållet ett projekt man driver på egen hand. Skriver gör man på sin fritid. Här är möjligheterna större och jag kan få mycket mer strukturerat stöd, säger hon.
Hittills har BT, som är en introduktionstjänstgöring till läkarnas specialisttjänstgöring (ST), bara berört utlandsutbildade läkare. Men från nästa år kommer även kullarna från de svenska läkarprogrammen att göra BT.
Theresa Zackrisson har försökt undersöka om andra sjukhus planerar att införa BT-forskartjänster nästa år, när så många fler omfattas av regelverket. På några håll i landet verkar frågan vara uppe för diskussion, även om inga beslut ännu har fattats.
För Sahlgrenskas del förväntar sig Theresa Zackrisson dock ett ökat tryck.
– Det gör jag absolut. Jag har för mig att vi hade 45 sökande till tio forskar-AT-tjänster sist, och jag har ingen anledning att tro att de som läser det nya läkarprogrammet inte skulle vara lika forskningsintresserade som de som läste det gamla läkarprogrammet, säger hon.
