SLF positivt till förslag om obligatorisk fortbildning
Obligatorisk regelbunden fortbildning för legitimerad personal ska bli verklighet 2028, föreslår en utredning. Sveriges läkarförbund välkomnar förslaget i sitt remissvar. Förbundet ställer sig även positivt till en specialistexamen, men vill inte att sådana ska bli obligatoriska.
Foto: Mostphotos
Utredningen »Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens – utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov« (SOU 2025:63), som presenterades i juni, föreslår att Vårdprofessionslyftet, ett nytt nationellt system för vidareutbildning som möjliggör vidareutbildning på deltid, ska införas 2028. Detta ska möjliggöras genom att staten köper utbildningar från lärosäten samtidigt som arbetsgivarna får statsbidrag för att personal ska kunna studera.
Sveriges läkarförbund gör tummen upp och skriver i sitt remissvar att »Sverige … i dag [är] ett av få västerländska länder som helt saknar reglering av läkares fortbildning«.
Enligt remissvaret har den externa fortbildningen för läkare sedan 2004 har halverats till i genomsnitt 4,2 dagar per år. Den utbildning som i dag genomförs finansieras inte heller alltid av arbetsgivaren. »Det är inte ovanligt att läkare själva eller genom stipendier finansierar fortbildningen, alternativt att fortbildningen genomförs utanför arbetstid och därmed utan lön«, skriver förbundet i sitt remissvar. En lösning skulle kunna vara kvantitativa riktlinjer.
Läkarförbundet uttrycker också en oro för att de föreslagna lagändringarna inte kommer att leda till någon förändring i praktiken. »Vi tror därför att det kommer att behövas förtydliganden kring uppföljningen, i syfte att säkerställa att möjlighet till fortbildning faktiskt ges.«
I sitt remissvar skriver förbundet också att det välkomnar »ett antal nödvändiga skärpningar av regelverket« när det gäller specialiseringstjänstgöringen.
Bland annat föreslår utredningen att de verksamheter som tar emot läkare för specialiseringstjänstgöring måste kunna tillhandahålla ett tillräckligt patientunderlag för att säkerställa måluppfyllelse inom den aktuella specialiteten. Regionerna ska enligt förslaget även ta fram ett system för att bedöma och godkänna verksamheter som erbjuder ST-tjänster. »Förbundet kan inte nog betona vikten av att ett sådant system behöver inbegripa såväl offentliga som privata vårdgivare«, står det i remissvaret.
Utredningen borde dock ha gått ännu längre, anser Läkarförbundet. »I dag finns det ett antal specialiteter som inte har en region som huvudman för specialiseringstjänstgöringen«, står det i remissvaret, som efterfrågar en ändring i hälso- och sjukvårdslagen som innebär att alla offentliga huvudmän ska dimensionera ST-tjänsterna efter det framtida behovet av specialister. »Till exempel bedriver kommuner specialiseringstjänstgöring i skolhälsovård, Rättsmedicinalverket i rättsmedicin och privata vårdgivare i flera olika specialiteter«, konstaterar förbundet.
Utredningen öppnar också för att en specialistexamen införs som en del av den sammantagna bedömningen av ST-läkare. Läkarförbundet ställer sig positivt till detta, men menar att sådana inte bör vara obligatoriska och att »detta måste vara upp till respektive specialitetsförening att rekommendera«.
