SLF student: Läkarstudenter uppmuntras ta läkarjobb – trots att reglerna säger emot
Läkarstudenter uppmuntras ta tjänster som »behandlingsläkare« eller »omvårdnadsunderläkare« trots nya regler som innebär att läkare får arbeta först efter termin 10 i stället för efter termin 9. Det uppger SLF student efter vittnesmål från flera medlemmar.
Tim Nilsson.
Möjligheten att jobba som underläkare med särskilt förordnande före examen är ofta ett bra sätt att bli lite varm i kläderna innan man förväntas ta större ansvar. Tidigt under studierna finns tjänster som omvårdnadsassistent och läkarassistent – och sådana tjänster är något som SLF student uppmuntrar till.
Men när studenter gått ett par terminer till och är nästan klara, då finns det undantag. Och det är att börja jobba för tidigt genom »låtsastjänster«, som SLF students ordförande Tim Nilsson beskriver det.
– Vi har fått in vittnesmål från medlemmar som visar att de uppmuntras ta tjänster som »behandlingsläkare«, »omvårdnadsunderläkare« eller »underläkare med inriktning omvårdnad« trots att de inte har klarat av termin 10, berättar Tim Nilsson.
Det rör sig bland annat om skärmdumpar av mejl där det framgår att arbetsgivare försöker kringgå ansvaret och att »det inte gör något att studenterna bara klarat termin 9«.
Enligt en ny så kallad övergångsregel, tillämpad för att passa det nya läkarprogrammet, är det endast tillåtet att arbeta som läkare med särskilt förordnande om man klarat termin 10. Regeln gäller sedan den 1 februari 2026, vilken går att läsa om på Socialstyrelsens webbplats. Innan dess kunde läkarstudenter som klarat av termin 9 arbeta som läkare, med särskilt förordnande.
– Eftersom det nya läkarprogrammet är en termin längre har man flyttat fram det en termin, så tanken är väl att det ska bli jämlikt.
Men trots de nya reglerna finns det, enligt SLF student, arbetsgivare som försöker få studenter att arbeta tidigare än efter godkänd termin 10. Det är alltså dessa tjänster som går under namn som »behandlingsläkare«.
Tim Nilsson tycker att det är problematiskt att arbetsgivare försöker få läkare att jobba utan rätt befogenheter.
– Det här är ju påhittade tjänster där man bara försöker ersätta bristen på sjuksköterskor. Man använder dessa »hittepåtjänster« för att locka läkare tidigt i karriären och åtgärda en dålig arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Då brister hela syftet med att vara underläkare och kunna förbereda sig för ST.
Att vara anställd på sådana grunder, utan möjlighet att utföra läkaruppgifter under handledning och instruktion (eftersom man då inte kan få särskilt förordnande), är dåligt av flera anledningar, tycker Tim Nilsson.
– Det riskerar ju att försämra vården för patienterna, och det hjälper inte sjuksköterskorna heller eftersom läkare inte kan medicinhantering alls på samma sätt, till exempel.
Problemet är inte nytt, och Läkarförbundet har skrivit om saken på sin webbplats. Där går följande att läsa: »De [tjänsterna, red anm] hindrar juniora och blivande läkare att få viktig klinisk erfarenhet av att utöva läkaryrket, de skapar otydlighet både för personal och patienter, det saknas lagar och regleringar och det kan orsaka problem med schemaläggning«. Även Västra Götalands läkarförening skrev om problematiken 2023.
– De här tjänsterna dyker upp lite överallt och brukar också sammanfalla med semestrar, så det är ganska uppenbart att det handlar om att fylla luckor. Sammantaget kan man säga att vi ser en utveckling av nya läkartitlar inom sjukvården, som riskerar att försvåra unga läkares utveckling i läkarrollen, säger Tim Nilsson.
