Smer föreslår etiskt ramverk för framtida pandemier
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) föreslår ett nationellt etiskt ramverk för beslutsfattande vid kriser. »Vi anser att det behövs en etisk beredskap för att bättre kunna hantera nästa pandemi«, säger Smers ordförande Sven-Eric Söder till Läkartidningen.
Covid-19-pandemin tvingade fram svåra etiska beslut och är således ett kvitto på behovet av stärkt etisk beredskap. Det anser Statens medicinsk-etiska råd (Smer), som under onsdagen lämnat över en skrivelse till regeringen där rådet redogör för bakgrund och ramverk. I samband med det publicerar rådet också antologin »Ethics in a pandemic response«, som innehåller såväl svenska som internationella perspektiv på hur vi kan rusta oss bättre inför framtida kriser.
– Smer var ju involverade på olika sätt under pandemin. Redan våren 2020 tog vi fram en rapport om etiska värden. Etisk beredskap kanske är nytt för många, men hela syftet med vår skrivelse är att vi på alla nivåer ska vara ännu bättre förberedda inför nästa kris, säger Sven-Eric Söder.
Sven-Eric Söder, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd.
I förslaget presenteras olika exempel på etiska problem under covid-19. Ett av dem är besöksförbuden på äldreboenden, som »illustrerar en av de mest uppmärksammade etiska konflikterna: den mellan att å ena sidan minska risken för smittspridning och å andra sidan värna de äldres behov av närhet och värdighet«. Smer påpekar att även om inskränkningar kan vara motiverade »måste de fortlöpande omprövas, anpassas och balanseras mot negativa konsekvenser«.
– Den här frågan, hur vi hanterade våra äldre med isolering, är ju en fråga som diskuterats mycket efter pandemin. Jag är övertygad om att vi lättare hade kunnat fatta beslut om vi hade analyserat den typen av frågor från början.
Ett påtagligt dilemma under pandemin var prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Smer framhåller i skrivelsen att prioriteringsplattformens principer kan vara svåra att tillämpa under pressade förhållanden. Rådet anser att ett etiskt ramverk är nödvändigt, eftersom det behövs en fördjupad analys av centrala begrepp som behov, rättvisa och jämlikhet »för att säkerställa att de står i överensstämmelse med de grundläggande mål och värden« som finns i bland annat grundlagarna och hälso- och sjukvårdslagen.
Smer beskriver hur Socialstyrelsen tog fram riktlinjer för prioritering under extraordinära förhållanden under våren 2020 – men att de också fick kritik. Bland annat Svenska läkaresällskapet (SLS) ansåg att riktlinjerna gick att tolka som att kronologisk ålder var en grund för prioritering i inensivvården, vilket skulle strida mot människovärdesprincipen. SLS menade också att det fanns en risk för att riktlinjerna tillämpades även om brist på iva-platser inte inträffat och att tydligare vägledning för vårdpersonal behövdes.
Etik i hälso- och sjukvården.
Smer anser därmed att en viktig lärdom är att riktlinjer för prioriteringar bör formuleras när man inte befinner sig i en kris. Det måste också vara tydligt när riktlinjer för just extraordinära situationer ska tillämpas – och när de inte längre ska göra det. Sammanfattningsvis behövs ett etiskt ramverk, anser Smer, och principerna är delvis baserade på den egna skriften »Etiska vägval vid en pandemi« från 2020. Men »för att ramverket ska vara praktiskt tillämpbart behöver verktyg utvecklas i dialog med dem som ska använda det på olika beslutsnivåer«.
Grundläggande värden och principer i ramverket handlar om människovärde, att minimera skada och främja välbefinnande, personlig integritet, frihet och självbestämmande, rättvisa och jämlikhet samt solidaritet. Därtill beskrivs också hur beslut ska fattas och kommuniceras samt att det ska gå att ompröva beslut. Ramverket innehåller också en frågeguide för både regional och sjukhusnivå.
– Förhoppningen är att det här kan skapa en likvärdig krishantering i samtliga 21 regioner. Vi ser att regioner arbetar väldigt olika med etiska frågor, och det är en utmaning. Man måste utbilda och man måste öva, säger Sven-Eric Söder.
