SSRI-preparat och minskad fatigue vid postcovid – hur hänger det ihop?
Kan SSRI-preparatet fluvoxamin minska den sjukliga känslan av trötthet hos personer med postcovid? En ny studie ledd av kanadensiska forskare antyder viss effekt. Men den svenska forskaren Per Åkesson är kritisk och menar att den största förbättringen beror på tiden.
Känslan av sjuklig trötthet, fatigue, är ett av de vanligaste symtomen vid postcovid. Trots det saknas etablerade läkemedelsbehandlingar mot själva tröttheten. Dessutom finns bara ett fåtal vetenskapliga studier som har undersökt vilka preparat som eventuellt skulle kunna ha effekt. Men nyligen publicerades en randomiserad kontrollerad studie som antyder att SSRI-preparatet fluvoxamin kanske kan minska upplevelsen av fatigue något.
»Vår studie visar att fluvoxamin minskade tröttheten signifikant hos patienter med postcovid jämfört med placebo, och att effekten kvarstod under 90 dagar. Kliniker bör överväga fluvoxamin som behandlingsalternativ vid fatigue hos personer med postcovid«, skriver studiens försteförfattare Gilmar Reis i ett mejl till Läkartidningen.
Gilmar Reis forskar dels vid McMaster University i Kanada, dels vid David Sackett Research Institute i Brasilien.
Studien, som är publicerad i Annals of Internal Medicine, bygger på 399 personer, samtliga från Brasilien. Både patienter som fått sin covid-19-infektion bekräftad och de vars infektion var självrapporterad fick vara med i studien.
Ett krav var att de skulle ha upplevt fatigue i minst 90 dagar efter den bekräftade eller förmodade infektionen. Dessutom skulle de ha måttlig till svår fatigue enligt självskattningsskalan Fatigue severity scale (FSS). Personer som uppfyllde diagnoser för myalgisk encefalomyelit (ME), depression eller ångest fick inte vara med.
Studiedeltagarna randomiserades till tre grupper: en fick SSRI-preparatet fluvoxamin 2 gånger om dagen, en fick placebo och en fick metformin. Behandlingen pågick i 2 månader, och studiedeltagarna följdes i upp till 3 månader. Under tiden förbättrades alla grupper, även placebogruppen, men störst skillnad sågs i gruppen som fått SSRI.
Dag 60 var skillnaden i minskad fatigue mellan fluvoxamingruppen och placebogruppen –0,43 poäng på FSS-skalan.
»Den skillnaden motsvarar en måttlig men kliniskt meningsfull förbättring. I praktiken kan det innebära skillnaden mellan att uppleva att tröttheten kraftigt stör dagliga aktiviteter och att den ofta stör men att grundläggande uppgifter är hanterbara med ansträngning«, förklarar Gilmar Reis.
Ytterligare en månad senare var skillnaden –0,58 poäng mellan fluvoxamingruppen och placebogruppen. Studien svarar inte på vilka effekter SSRI-preparatet skulle kunna ha på sikt.
Forskarna såg även en liten positiv effekt på livskvalitet efter första månaden, men den effekten avtog när livskvaliteten mättes igen efter 2 och 3 månader.
Metformin var inte bättre än placebo, vilket förvånade Gilmar Reis:
»Tidigare studier har antytt att metformin kan förebygga postcovid om det ges under den akuta infektionen, men vi fann ingen varaktig nytta av metformin för behandling av fatigue vid postcovid«, berättar han.
Även om personer med diagnosen egentlig depression exkluderades från studien fick ändå personer med depressiva symtom utan diagnos vara med. Detta var ett medvetet val av forskarna. Studien var dock inte utformad för att ta reda på om det fanns något samband mellan minskad trötthet och eventuellt minskade depressionssymtom.
Bortfallet var litet i studien totalt, men flest avhopp skedde i gruppen som fick just fluvoxamin. Det var också högst andel män i den gruppen – och minst andel med obesitas, 20 procent jämfört med 30 procent i placebogruppen.
Per Åkesson, forskare och specialist i infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus, har läst studien och menar att det inte är något fel på dess kvalitet.
– Jag har inget emot kvaliteten på studien. Det som jag är emot är tolkningen av data. Hela artikeln trummar ju in budskapet att fluvoxamin har effekt jämfört med placebo. Men den stora effekten här, som författarna inte nämner, är att läkemedlet har en mindre effekt jämfört med tiden. Läkemedlet har visserligen en signifikant effekt, men tiden verkar stå för den stora delen av förbättringen. Det är anmärkningsvärt att det inte nämns, särskilt när man ser hur mycket placebogruppen också förbättras. Många av oss som har träffat patienterna vet ju om det här, säger han.
Att studiedeltagarna inte behövde ett positivt covidtest för att få delta drar också ner studien något, tycker han.
– En annan synpunkt man kan ha är att man testar ett stämningshöjande läkemedel och att det man mäter görs via självskattningsformulär, säger han.
Christiaan Vinkers, psykiater och professor vid Amsterdam University Medical Centre, som leder en helt annan studie om fluvoxamin och dess effekt på flera symtom vid postcovid – däribland fatigue – tycker att studien pekar på att fluvoxamin kan ge effekt vad gäller minskad trötthet:
»Resultaten bör dock tolkas med försiktighet«, säger han i en kommentar till Science Media Center.
»Att resultaten kan upprepas är avgörande, helst i bredare patientgrupper och med utfallsmått som fångar hela spektrumet av postcovid«, tycker han.
Den nya studien fokuserade på fatigue, men det finns ju också andra aspekter av postcovid som studien inte tittade på, som posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS) och kognitiva besvär, påpekar han.
»Den inkluderade inte heller biomarkörer som kan bidra till att förstå underliggande mekanismer«, fortsätter han.
SBU, som kartlägger primärstudier om postcovid, har hittat totalt nio studier som undersökt olika preparats effekt på just fatigue, både läkemedel, kosttillskott och traditionell kinesisk medicin. Den här nya studien ingår inte i kartläggningen – i alla fall inte än.
Enligt kartläggningen verkar sex av nio studier ha hittat preparat som eventuellt kan ge något slags effekt på fatigue vid postcovid. Samtliga studier är dock små. Ett av de positiva exemplen är en mindre studie som antyder att D-vitamin kan hjälpa, ett annat exempel är det experimentella läkemedlet AXA1125, som testats i en studie, även om fatigue inte var det primära som undersöktes.
En pilotstudie antyder dessutom att en sorts probiotika kan ha effekt mot trötthet, och ytterligare en studie, som SBU dock bedömer har måttlig risk för bias, pekar på att C-vitamin också kan hjälpa. Utöver det har SBU också hittat en kort 7-dagarsstudie där deltagarna fick behandlas med ett växtextrakt, liksom en studie som rör en kinesisk örtmedicin. I bägge fallen hävdar forskarna att preparaten hade positiva effekter på fatigue.
Andra läkemedel och kosttillskott som testats utan framgång är laktoferrin och litium. Nyligen testades också om paxlovid skulle kunna ha effekt på trötthet vid postcovid, men studien visade inte på signifikanta förbättringar.