Stimulansmedel till äldrevården fryser inne
Mindre än hälften av de pengar som regeringen öronmärkt till kommuner och landsting som på olika sätt förbättrar kvaliteten i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre kommer att delas ut, eftersom kommunerna och landstingen inte klarar kraven.
I 2012 års överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre mellan regeringen och Sveriges Kommuner och landsting, SKL, öronmärktes 860 miljoner kronor i olika prestationsbaserade ersättningar. Men mindre än hälften, 410 miljoner, kommer att betalas ut.
Största delen av de pengar som fryser inne utgörs av 325 miljoner som skulle ha gått till landsting och kommuner som lyckats minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar bland äldre. Kravet var att indikatorerna skulle minska med minst 10 procent, något man inte klarade i något län. I 11 av 20 län ökade tvärtom indikatorerna.
Eva Nilsson Bågenholm, regeringens äldresamordnare, tycker ändå inte att det är ett misslyckande.
– Vi kanske var lite ivriga som trodde att vi skulle se resultat efter bara ett år. Kommunerna och landstingen säger att det är tröga processer, men i alla län har man börjat få koll på hur vårdprocesserna för de äldre ser ut, och innan man har svar på det kan man inte göra något. Man upplever att man har kommit en bit på väg och SKL var väldigt tydliga med att de ville ha kvar den här indikatorn, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Inte heller alla de medel som vikts åt huvudmän som lyckas minska användningen av olämpliga läkemedel och olämpliga läkemedelskombinationer med minst 10 procent kommer att betalas ut. Det är i praktiken bara landstingen och kommunerna i Västmanlands och Blekinge län som klarade målet, och eftersom färre än fem län klarade målet fryser 125 miljoner kronor inne.
Men Eva Nilsson Bågenholm tycker inte att målet var för högt satt.
– Många nådde upp till 8–9 procent, och för första gången någonsin minskar olämplig läkemedelsanvändning i alla län. Tidigare har den bara ökat, trots alla satsningar som gjorts.
Ett lägre satt mål tror hon inte hade gett samma energi åt frågan.
– Det händer otroligt mycket, läkemedel diskuteras på ett helt annat sätt i alla berörda personalgrupper, inte bara bland läkare.
På andra områden klarar sig landstingen och kommunerna bättre. Sedan regeringen och SKL 2010 kom överens om att införa prestationsersättning till landsting och kommuner som når upp till en viss registreringsgrad i Svenska palliativregistret har täckningsgraden ökat markant (se LT 26–28/2012). Den utvecklingen har fortsatt under 2012, och i dag registreras mer än tre av fem dödsfall i palliativregistret. Kravet för att få del av 2012 års prestationsersättning, minst 70 procents täckningsgrad, nåddes av 164 kommuner och 15 landsting.
Täckningsgraden är nu så hög att regeringen och SKL i samband med 2013 års överenskommelse om vården för de mest sjuka äldre väljer att byta fokus till resultatförbättring. Det innebär att en 70-procentig täckningsgrad blir ett grundvillkor för att över huvud taget få ta del av pengarna. Kommuner och landsting som klarar det kravet får chansen att vara med och dela på 70 miljoner kronor om de lyckas förbättra sina resultat för fyra utvalda indikatorer i palliativregistret: genomfört brytpunktssamtal, utförd validerad smärtskattning, bedömd munhälsa och förekomst av ordination av läkemedel mot ångest.
Inför 2013 års överenskommelse har man kommit överens om en ny beräkningsmodell som tar större hänsyn till om resultatförbättringar beror på tillfälliga variationer eller är bestående, och som innebär att landsting och kommuner som ligger bra till får lägre krav än de som ligger sämre till.
