Stora brister i schizofrenivården
Landets schizofrenivård får underkänt av Socialstyrelsen, som gjort en nationell utvärdering. De regionala skillnaderna är stora och alldeles för få följer de nationella riktlinjerna. »Det är verkligen för bedrövligt«, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.
2018 uppdaterades de nationella riktlinjerna för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.
Nu har Socialstyrelsen utvärderat vilket stöd och vård som patientgruppen får. Resultatet visar på stora brister. Var patienterna bor spelar stor roll för vilken hjälp de får.
Vård ska erbjudas på lika villkor för hela befolkningen och kvaliteten ska kontinuerligt utvecklas och säkras, enligt hälso- och sjukvårdslagen. Utvärderingen visar att den nationella schizofrenivården inte lever upp till det, konstaterar Thomas Lindén, som är avdelningschef på Socialstyrelsen.
Rekommendationerna har fått viss genomslagskraft i en del regioner, bland annat när det gäller tillgången till läkemedel och årliga hälsokontroller. Men det finns mycket som måste bli bättre, konstaterar Socialstyrelsen. Särskilt illa ser det ut när det gäller tillgång till samordnade psykosociala insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst, exempelvis boendestöd, psykopedagogiska behandlingsprogram eller stöd för att komma ut i arbetslivet.
I hälften av regionerna har inte ansvariga politiker agerat för att de nationella riktlinjerna ska införas.
Thomas Lindén Foto: Socialstyrelsen
– Ja, det är verkligen för bedrövligt och visar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer inte följs, säger Thomas Lindén i ett pressmeddelande.
De flesta som diagnosticeras med schizofreni är i åldern 18-30 år och har ofta en svår sjukdomshistoria av psykisk ohälsa, som depression, ångest och ibland missbruksproblematik, i bagaget. Dödligheten är högre (åtta gånger högre för personer yngre än 50 år), liksom risken för suicid. Livslängden för personer med schizofreni är generellt ungefär tio år kortare jämfört med normalbefolkningen.
Eftersom patientgruppen är så pass skör är behovet av rätt stöd och vård stort. Det är också mycket viktigt att ge stöd tidigt vid nyinsjuknandet enligt Socialstyrelsen. Framför allt i form av psykosociala insatser och stöd till familjeintervention.
– De här patienterna har inte alltid förmåga att själva driva på för att få tillgång till rätt stöd och vård. Att tillgänglighet i första hand ska säkerställas för dem med störst behov gäller särskilt för den här gruppen och där är det alltför stora brister i dag, säger Thomas Lindén i pressmeddelandet.
Socialstyrelsen listar särskilt ett tiotal förbättringsområden (se faktaruta). Det är områden där schizofrenivården både kan och måste bli bättre, enligt myndigheten.
Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar och en av de mest funktionshindrande sjukdomarna i västvärlden. I Sverige uppskattas 30 000-40 000 personer ha diagnosen schizofreni. Många av dem vårdas inom den slutna psykiatrivården.
