Studentföreningar: Nationell slutexamination kan sålla bort olämpliga läkare
En nationell slutexamination skulle kunna lösa problemet med olämpliga och okunniga läkare i svensk hälso- och sjukvård. Det tycker både Tim Nilsson och Aditi Billore, ordförande för SLF student respektive SLF student utland.
Ett nationellt slutprov skulle sålla ut alla läkare som inte platsar, anser SLF student. SLF student utland är inte emot.
En granskning av Sveriges Radio Ekot visar att svenskar som fått bottenresultat på högskoleprovet ändå kan utbilda sig till läkare utomlands. Granskningen visar också att en del av dessa läkare rapporterats till Ivo av sina arbetsgivare som patientfarliga när de börjat jobba i Sverige.
– Det är en väldigt viktig fråga för oss att läkarna som kommer ut är kompetenta, och de som inte är det behöver fångas upp. Men det handlar om en mindre grupp, och därför är det också viktigt att inte svartmåla alla oss som pluggar utomlands, säger Aditi Billore till Läkartidningen.
Hon är ordförande för SLF student utland och studerar på läkarprogrammet i Gdańsk i Polen.
Tim Nilsson, ordförande för SLF student, tycker att det behöver ställas högre krav på läkarutbildningar i EU som inte tycks hålla måttet, så att EU-direktivet, som gör att läkarutbildningen erkänns mellan EU/EES-länder, faktiskt har bäring.
– Det verkar finns ett glapp i kraven Sverige ställer och hur det ser ut i vissa andra EU/EES-länder, både vad det gäller att ta sig in på utbildningarna och utbildningen i sig. Det är viktigt att EU, myndigheter, politiker och arbetsgivare ställer samma krav. Vi tycker att de som studerar till läkare utomlands borde uppfylla de behörighetskraven vi har i Sverige, säger Tim Nilsson till Läkartidningen.
Tim Nilsson, ordförande för SLF student.
Enligt Ekots genomgång av åren 2020–2025 var det cirka 1 700 svenskar som fick svensk läkarlegitimation efter utbildning i något av de nyare EU-länderna i Öst- och Centraleuropa. Av dessa 1 700 svenskar var det nära hälften som hade gjort högskoleprovet, och 150 av dem fick 0,5 poäng eller lägre. Det kan jämföras med att det krävs omkring 1,6 poäng för att ta sig in på en läkarutbildning i Sverige. Enligt granskningen krävdes inte heller naturvetenskaplig bakgrund på gymnasiet för att ta sig in på flera utbildningar – till exempel finns det personer som gått hotell- och restaurangprogrammet och elprogrammet på gymnasiet som får svensk legitimation utomlands.
Tim Nilsson tycker inte att man behöver haka upp sig allt för mycket på resultat på högskoleprovet – och höga betyg behöver inte betyda att man presterar bra på högskoleprovet. Däremot tycker han att det är självklart att man ska läst naturämnena.
– PIL-antagningen på KI är ju ett exempel på att alternativ antagning kan ta in minst lika bra läkare. Vi har sett att de som kommer in på PIL har högre genomströmning än de som kommer in på högskoleprovet. Och enligt min uppfattning är de allra flesta som pluggat utomlands mycket kompetenta och bidrar otroligt till sjukvårdssystemet. Vi hade sannolikt inte klarat bemanningen i Sverige utan dem.
Samtidigt ser han behov av att säkerställa färdigutbildade läkares kompetens. SLF student har tidigare tagit upp behovet av en nationell slutexamination för alla läkare – något även Läkarförbundet i stort skriver under på. Enligt en enkät till Läkarförbundets medlemmar från 2025 visar det sig också att åtta av tio läkare är positiva till ett nationellt slutprov. För läkare utbildade i Sverige skulle det bli obligatoriskt, men av EU-rättsliga skäl kan det inte – än så länge – vara obligatoriskt för dem som pluggat i annat EU-land.
– Men då skulle de läkarna kunna göra ett sådant prov inför anställning, som då också blir meriterande. Har man klarat det en gång har man visat sin kompetens. Ett nationellt slutprov är rättvist och gör att man inte gör skillnad på var folk pluggat nånstans, säger Tim Nilsson.
Aditi Billore, ordförande för SLF student utland.
SLF student utlands ordförande Aditi Billore uppger att föreningen står bakom förslaget.
– Om lösningen för att fånga upp dem som inte kan tillräckligt för att arbeta som läkare är ett nationellt slutprov, då står vi bakom det, säger hon.
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) har tankar som går i linje med att ett prov inför anställning skulle kunna vara en god idé, enligt ett uttalande till Ekot i samband med granskningen.
– Jag tror att det är viktigt att vi stöttar regioner i rekryteringsprocessen så att olämpliga läkare inte kommer ut i verksamheterna, säger sjukvårdsministern.
Även högskoleminister Lotta Edholms (L) statssekreterare Maria Nilsson har reagerat på uppgifterna i Ekots granskning och sagt att »vi tittar på behovet av fler eventuella åtgärder«.
Detta är inte första gången läkarutbildning utomlands kritiseras. Under hösten 2023 undersökte Aftonbladets grävprogram 200 sekunder läkarutbildningar i Lettland, Polen, Tjeckien och Litauen. Granskningen vittnade om att fusk var vanligt på utbildningarna samt att den praktiska delen av utbildningen var bristfällig – något som nu också bekräftas av Ekots uppgifter.
