Studie kopplar vissa läkemedel vid IBS till ökad risk att dö
Att personer med IBS får antidepressiva läkemedel utskrivna mot smärta är inte helt ovanligt. Nu antyder en stor amerikansk registerstudie att det finns en koppling mellan vissa IBS-läkemedel – inklusive antidepressiva – och en liten ökad risk att dö.
Enligt en stor amerikansk registerstudie på drygt 650 000 personer i USA med IBS finns kopplingar mellan långvarig användning av flera vanliga läkemedel mot IBS och en viss ökad risk att dö i förtid. I studien, som är publicerad i Communications Medicine, har forskarna tittat på en rad olika läkemedel som används vid IBS – både läkemedel som rekommenderas av amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, och läkemedel som skrivs ut »off label«. Flera av preparaten skrivs också ut i Sverige.
»Vårt viktigaste fynd är att vissa vanligt förekommande IBS-läkemedel är kopplade till högre total dödlighet vid lång uppföljning, medan flera andra inte är det. Att använda antidepressiva vid IBS kopplas till 35 procents högre risk att dö. Kopplingen var inte begränsad till en enda klass av antidepressiva. Vi såg den för SSRI, SNRI, tricykliska antidepressiva och mirtazapin, och den förstärktes dessutom med ett ökande antal receptförnyelser«, berättar Ali Rezaie, forskare vid Cedars-Sinai Medical Center och University of California och studiens huvudförfattare, i ett mejl till Läkartidningen.
De som fick antidepressiva läkemedel utvecklade också med tiden oftare hjärt–kärlsjukdom, arytmier, stroke och gastrointestinal blödning, enligt studien.
Forskarna har försökt kontrollera för 56 tänkbara förväxlingsfaktorer, inklusive samsjuklighet, läkemedel och vårdkonsumtion. Samtidigt skulle det kunna finnas faktorer som forskarna inte har tänkt på.
Ali Rezaie, forskare vid Cedars-Sinai Medical Center och University of California.
«De som ordineras antidepressiva kan skilja ut sig på sätt som är svåra att helt fånga, såsom symtomens svårighetsgrad eller underliggande psykologisk belastning«, förklarar Ali Rezaie.
De opioidbaserade läkemedlen loperamid och difenoxylat, som ibland sätts in vid den diarrédominerande varianten IBS-D, kunde kopplas till ungefär dubbelt så hög risk att dö.
»Jag skulle vilja beskriva detta som en oroande signal, inte som ett bevis på orsakssamband. Men överanvändning av loperamid har kopplats till allvarliga hjärtrytmrubbningar, inklusive långt QT-syndrom och ventrikulära arytmier«, påpekar Ali Rezaie.
Forskarna såg ingen ökad risk med kramplösande läkemedel. Rifaximin, eluxadolin, polyetylenglykol 3350 och sekretagoger visade inte heller någon ökad risk.
Ali Rezaie hoppas att hans studie kan leda till att man gör fler noggranna utvärderingar av långsiktig säkerhet hos IBS-behandlingar, särskilt när det gäller läkemedel som används utanför godkänd indikation:
»Även små skillnader i långsiktig säkerhet kan bli kliniskt betydelsefulla över tid«, anser han.
Enligt Bodil Ohlsson, överläkare och professor vid Lunds universitet, är studien välgjord.
– En fördel är också att forskarna har ett stort material. De har verkligen tittat på hela gruppen och redovisar subgrupper för sig. Dessutom har de tagit många faktorer i beaktande och justerat för många störfaktorer, säger hon.
Att antidepressiva läkemedel skrivs ut vid IBS är vanligt i Sverige, säger hon. Svensk gastroenterologisk förening rekommenderar både SSRI, SNRI och tricykliska antidepressiva vid IBS.
– Det har gjorts många studier som visar att antidepressiva har effekt mot smärta och andra IBS-symtom. I Sverige används främst SSRI och SNRI. Vi är många som gett det till våra patienter bara på grund av smärta. Det är väldigt utbrett. Det kan ju finnas en samsjuklighet med depression, men vi skriver ut antidepressiva till personer som enbart har smärta, säger hon.
Bodil Ohlsson, överläkare och professor vid Lunds universitet.
Bodil Ohlsson betonar att studien är epidemiologisk och därför inte kan visa på orsakssamband.
– Men jag tycker ändå det är ett intressant observandum – och borde vara en varningsklocka. Många går upp i vikt av antidepressiva och det gör att man ökar risken för diabetes och högt blodtryck. Min åsikt är att man ska vara mer restriktiv här, säger hon.
Sätter studien fingret på något viktigt, enligt din mening?
– Vi har varit väldigt generösa med antidepressiva. Det är många, framför allt kvinnor, som står på antidepressiva i decennier och som vill sluta, men inte kan. Vi lever i en tid när det är lätt att skriva ut mediciner, men för många kanske andra åtgärder i livet skulle fungera lika bra.
