SU ska spara ytterligare 300 miljoner nästa år

De senaste åren har Sahlgrenska universitetssjukhuset genomgått ett riktigt stålbad med sparkrav på 1,7 miljarder för 2024 och 1 miljard för 2025, och trots att det ekonomiska läget ser betydligt bättre ut i dag väntar nu ytterligare besparingar. År 2026 ska sjukhuset spara 300 miljoner kronor.

Det ska främst ske på personalsidan, säger sjukhusdirektör Boubou Hallberg. En beräkning är att cirka 200 tjänster måste bort, men inte genom varsel och uppsägningar, säger han till Läkartidningen.

– Nej, det är inte aktuellt, säger han och berättar att man främst arbetar med intern rekrytering och att det görs anställningsprövningar där verksamheterna bedömer om en person måste ersättas vid till exempel pensionsavgång.

– Vi ser till att vi inte anställer fler än vi har råd med, säger Boubou Hallberg.

Vad vet ni om hur de senaste årens stora neddragningar påverkat medarbetarnas arbetsmiljö?

– Vi vet att det har varit mycket ansträngande. Vi vet att främst administratörer har upplevt det som tungt när vi har styrt om resurser från administration till vård, vi har inte alltid varit i takt med att förändra arbetssätten. Men om vi tittar på hårda mått som sjukfrånvaro är den lägre nu än tidigare. Vi kan också se att övertiden har gått ner, och vi är per definition hyroberoende.

Över lag är läget på Sahlgrenska universitetssjukhuset bättre i dag än det varit på länge, säger Boubou Hallberg och räknar upp fler operationer, kapade köer och lägre beläggningsgrad i den somatiska vården som exempel.

– I 2026 års budget har vi också fått en äkta ramökning på 470 miljoner, vilket har gjort att vi fått en bättre ekonomisk situation. Jag bedömer att det är en rimlig chans att vi ska kunna klara nollan nästa år.

Cecilia Dalman Eek (S), ordförande i styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger att hon helst hade sett man inte behövt spara mer.

– Helst hade jag velat att alla kunde få det här årets verksamhetskostnader, med uppräkning för löner och så vidare, men tyvärr får vi inte så mycket pengar, säger Cecilia Dalman Eek.

Även hon säger att det omfattande omställningsarbete som skett i verksamheten de senaste åren gett stora resultat inom flera områden.

– Den utvecklingen är så otroligt positiv och har skett genom att många verksamheter kunnat ändra hur man har jobbat, man har prioriterat resurserna dit de har gjort nytta.

Att fortsätta hålla i det arbetet är oerhört viktigt för att inte bryta den goda utvecklingen, säger Cecilia Dalman Eek.

– Vi får försöka med klassikern att gasa och bromsa på samma gång.

Hon säger att hon har full förståelse för att de senaste åren varit tuffa för medarbetarna.

– Personligen kan jag säga att jag har utgått från att det har varit väldigt tufft. Jag skulle aldrig någonsin tänka att det gick att spara så här oerhört mycket pengar utan att det skulle få konsekvenser. Vi hoppas att våra chefer klarat att hålla balansen över den värsta perioden, som vi har klarat oss igenom nu.

Hanna Kataoka, ordförande för Västra Götalands läkarförenings sektion på SU, tycker att det är provocerande och allvarligt att det saknas koppling mellan medarbetarnas arbetsmiljö och budgetarbetet.

– Man behöver tala klartext om vilken vård vi inte ska göra, om vi nu ska bli 200 personer färre i kärnverksamheten.

Att hoppas att chefer lyckas hålla god arbetsmiljö även under nedskärningar tycker hon är ett oroväckande förhållningssätt.

– Jag tänker att Sveriges största sjukhus ska leva på mer än bara hoppet. Det handlar om att göra prioriteringar som värnar personalens arbetsmiljö och en god och patientsäker vård. Man måste ge cheferna rätt förutsättningar att klara balansen, säger hon och refererar till den rapport från Arbetsmiljöverket som kom nyligen och som riktar skarp kritik mot arbetsmiljön på landets akutsjukhus.

– Det är allvarliga rapporter som kommer från Arbetsmiljöverket. Det skulle jag vilja veta hur man i ledningen arbetar med, säger Hanna Kataoka.

Effekterna av de senaste årens nedskärningar är svåra att överblicka, säger Hanna Kataoka, särskilt med tanke på turbulensen kring det misslyckade införandet av ett nytt vårdinformationssystem förra hösten. Men att övertiden i verksamheten skulle ha minskat är hon skeptisk till, i alla fall om läkarnas övertidsarbete skulle vara inräknat.

– Det tror jag inte på. Det måste de i så fall visa. Vi vet att läkare arbetar många timmars övertid per vecka, och dessutom ofta över lunchen. Att köer kortats och fler operationer kunnat genomföras är mycket just tack vare läkarnas obetalda övertid, säger hon.

Även uppgiften att sjukfrånvaron minskat de senaste åren vill Hanna Kataoka nyansera.

– Då måste man också ta hänsyn till begreppet sjuknärvaro. Läkare är en grupp som är väldigt sjuknärvarande, det vet vi.