Suicidrisken för läkare har minskat
Självmordsfrekvensen bland läkare – särskilt kvinnliga – har länge varit högre än för befolkningen i stort. Men nu pekar färsk forskning på ett glädjande trendbrott: Risken för suicid har minskat bland läkare i Europa.
Flera äldre studier – främst från 70- och 80-talet – har tidigare visat att läkaryrket särskiljer sig jämfört med andra akademiska yrken när det gäller självmord. Normalt brukar hög utbildning vara en skyddande faktor. Men den långa läkarutbildningen till trots, har risken för suicid bland läkare varit högre än för befolkningen i allmänhet. I synnerhet bland kvinnliga läkare.
Att självmord är vanligare bland läkare brukar förklaras med faktorer i den psykosociala miljön: stor arbetsbörda, ibland konflikter med kollegor, dåligt socialt stöd och bristfälligt teamarbete. Läkaryrket innebär också en ständig närhet till sjukdom, död, ångest och lidande samt att rutinmässigt behöva ge svåra besked. En annan förklaring är att läkare är sämre på att söka hjälp. Att kvinnliga läkare är mer utsatta har i sin tur främst förklarats med att kvinnor i många länder tar ett större ansvar i hemmet och att läkaryrket präglas av ett manligt ideal.
Men på senare år verkar ett trendbrott ha skett när det gäller läkares suicidrisk. Det konstaterar Bo Runeson som är professor i psykiatri vid Karolinska institutet och har lång erfarenhet av forskning kring suicid. Ett antal färska studier visar att suicidrisken för läkare har minskat. Det finns ingen ny studie som undersökt hur det ser ut i Sverige, men i Europa i sin helhet är mönstret tydligt.
En stor systematisk översikt från Kanada från 2019, som omfattar ett 60-tal artiklar, visar exempelvis att det har skett en signifikant minskning av självmorden bland europeiska läkare. Även i USA är det skett en minskning, men inte lika tydlig.
Bo Runeson som är professor i psykiatri vid Karolinska institutet. Foto: Ulf Sirborn
– Enligt studien kan det hänga ihop med att arbetsbelastningen har minskat för läkare, säger Bo Runeson.
Även andra studier pekar i samma riktning. En färsk brittisk studie och en studie från USA från 2021 som följt utvecklingen 2007–2018 visade inte heller någon ökad risk för läkare, oavsett kön. En studie från Australien som omfattar perioden 2001–2012 visade dock en förhöjd risk för kvinnliga läkare, men suicidrisken var samtidigt större för barnmorskor och sjuksköterskor.
Är läkare inte längre ett yrke med en förhöjd suicidrisk?
– Nej, det är nog inte så längre. Men vi har ingen svensk studie som visar det och man kan inte säga att problemet är borta. Självmord bland läkare är fortsatt ett problem även om det tycks minska något, säger Bo Runeson.
Han påpekar att det är viktigt att fortsätta arbeta med åtgärder som kan minska suicidfrekvensen och den psykiska ohälsan bland läkare.
Kunskapen och tillgången till läkemedel spelar en roll, konstaterar Bo Runeson.
När det gäller tillvägagångssätt vid suicid sticker läkarna ut. Den absolut vanligaste metoden är tablettförgiftning, enligt många studier. Det står för hälften av fallen, visar exempelvis en studie från Australien som kom 2016.
En gång när Bo Runeson träffade en grupp blivande läkare ifrågasatte en av dem att läkare får skriva ut antidepressiva läkemedel åt sig själva. En närstående till studenten som var läkare, hade tagit sitt liv på det sättet.
– Just det här med att vi har tillgång till dödande farmaka och kunskap av det, gör att man verkligen kan reflektera över den frågan, säger Bo Runeson och fortsätter:
– Det är inte lämpligt att läkare till exempel skriver ut antidepressiva eller sömnmedel i större omfattning till sig själva. Det kräver en behandlande läkares mer objektiva öga.
Kollegiala nätverk och mentorssystem kan vara till stor hjälp för att motverka psykisk ohälsa. En svensk studie från 2009 visade att kvinnliga läkare som haft suicidtankar oftare hade mött nedvärderande kommentarer och trakasserier, medan de som inte haft suicidtankar uppgav att svåra och stressfyllda situationer regelbundet diskuterades på deras arbetsplats.
– Det kan vara ett bra sätt att hantera de stressfyllda situationerna som finns i läkaryrket, säger Bo Runeson.
Han tror på att skapa ett gott och tillåtande klimat på arbetsplatsen och ser flera ljuspunkter. En är att unga läkare inte accepterar dålig arbetsmiljö och dåliga arbetsvillkor på samma sätt som tidigare läkargenerationer. Problem i sjukvårdens organisation har också fått mer uppmärksamhet.
– I en artikel i The Lancet som kom nyligen pekar man på att det krävs en förändrad organisation inom sjukvården. I det ingår till exempel att man ska minska arbetsbelastning genom att reducera dåligt fungerande elektroniska system för att de inte ska bli en belastning, säger Bo Runeson.
I artikeln föreslås det även att man ska främja goda copingstrategier redan under läkarutbildningen, som att normalisera att söka hjälp.
