Gå till innehållet
Gå till startsidan

Denna webbplats vänder sig till läkare

Sök

»Tagen på sängen av NT-rådets avrådan«

Besvikelsen inom fältet är stor sedan NT-rådet fattat beslutet att avråda regionerna från att behandla patienter med det godkända läkemedlet Leqembi mot Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg undrar om NT-rådet tycker att det är en sjukdom som är okej att ha. Anne Börjesson-Hanson tänker på alla patienter och anhöriga.

– Förra veckan var ingen bra vecka för alzheimerforskningen, säger Henrik Zetterberg, överläkare och professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs universitet, till Läkartidningen.

I fredags kom Rådet för nya terapier (NT-rådet) med ett yttrande där de avrådde från alzheimerläkemedlet Leqembi (lekanemab). Som Läkartidningen tidigare har rapporterat baseras avrådan delvis, men inte bara, på TLV:s hälsoekonomiska bedömning. Enligt NT-rådet är även effekten av läkemedlet osäker, om än statistiskt signifikant.

– Jag måste säga att jag blev tagen på sängen av avrådan. Vi ser ju hur läkemedlet används i andra länder, och om man ser till att välja ut patienter noggrant kan man få till en effekt som är ganska bra. Jag tror dessutom att man överskattar kostnaderna för att ge läkemedlet. Det känns så tråkigt att det blev så här, säger Henrik Zetterberg.

Henrik Zetterberg, överläkare och professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs universitet.

Han är mycket kritisk till NT-rådets beslut:

– Det verkar som om NT-rådet har en bild av att Alzheimers sjukdom är en sjukdom som är okej att ha, en sjukdom som man inte behöver ta på allvar i samhället. Man hade också kunnat ge ett begränsat godkännande för dem som är i en tidig fas, med amyloida plack men inte så mycket kärlförändringar, säger han.

Även Anne Börjesson Hanson, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet, anser att beslutet är felaktigt.

– Det är en stor besvikelse. Jag tänker på alla patienter som inte ens kommer att få prova behandlingen. I läkemedelsstudien har vi haft patienter som fått Leqembi i fem år, och en del av dem har hållit sig väldigt stabila. Eftersom det naturliga sjukdomsförloppet varierar mellan olika patienter är det omöjligt att på individnivå säga om de hade blivit sämre om de varit på placebo, det vet man inte. Men jag tycker att resultaten från studierna är tillräckligt övertygande för att vi verkligen ska kunna tro att många patienter kan ha nytta av behandlingen, säger hon.

En annan brist är att man inte har tagit hänsyn till anhörigas livskvalitet och arbetsinsats i bedömningen, säger hon.

– Det som troligtvis kommer att hända nu är att några privata mottagningar sätter i gång med att erbjuda behandlingen till personer som har råd att själva betala för den. Det blir en klassfråga, vilket jag tycker är väldigt olyckligt, säger hon.

Samtidigt kan den vanliga vården behöva ta hand om patienter som fått behandlingen privat, i Sverige eller utomlands, och som fått biverkningar, förklarar hon.

– Biverkningar kommer vi att vara tvungna att hantera, så det gäller att det finns tillräcklig kunskap både inom neuroradiologin och akutsjukvården, säger hon.

Anne Börjesson Hanson, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Ett par dagar före NT-rådets beslut inträffade dock ett ännu större bakslag, som Henrik Zetterberg ser det. Då publicerades en Cochrane-rapport, en systematisk genomgång av resultat från tidigare publicerade kliniska studier av alzheimerläkemedel som har det gemensamt att de bygger på monoklonala antikroppar. Resultatet bygger på över 20 000 deltagare, och rapporten drar slutsatsen att läkemedlen inte fungerar. Men i rapporten har forskarna blandat läkemedel som Leqembi och Kisunla (donanemab), som bägge binder till beta-amyloid, med andra äldre varianter av läkemedel som dessutom har en annan verkningsmekanism.

– Cochrane-rapporten är en skandal. Vem som helst kan se att den rapporten är fel. Anti amyloid-läkemedel är inte en klass av läkemedel som kan utvärderas tillsammans. Det enda rätta vore om Cochrane drog tillbaka rapporten, säger Henrik Zetterberg.

NT-rådet har ännu inte fattat beslut om huruvida alzheimerläkemedlet Kisunla ska rekommenderas. Läkemedlet ges med glesare intervall än Leqembi, bara en gång i månaden.

Mer att läsa

Mer att läsa