Gå till innehållet
Gå till startsidan

Denna webbplats vänder sig till läkare

Sök

Träning kortar avståndet mellan läkare och patient

Med »braining« blir den fysiska träningen av för patienter inom psykiatrin, vilket tycks leda till bättre mående både fysiskt och psykiskt. Nu ska eldsjälarna bakom metoden utvärdera vetenskapligt om den kan hjälpa patienter med bipolär depression.

Begreppet »braining« står för fysisk träning för hjärnans skull. Begreppet myntades av Åsa Anger och Lina Martinsson, båda överläkare inom psykiatri vid Huddinge sjukhus (se faktaruta). Upprinnelsen var deras bakgrund inom gruppträning, där de inledningsvis ledde gympa på arbetstid för personalen vid den affektiva öppenvårdsavdelningen. Frågan var hur de även skulle få med patienterna.

– De vet att de mår bättre av träning, men kommer inte till skott. Vi frågade dem och de sa att »ni får väl ta hit oss, som till annan behandling«. Så vi bjöd in dem till vår personalgympa, säger Lina Martinsson.

Det månadslånga försöket 2017 föll väl ut.

– Och vi ser att insatserna är brett tillämpbara för alla patientkategorier, oavsett diagnos, säger Åsa Anger.

Nu ska de utvärdera effekterna med vetenskaplig metodik.

– Det finns mycket forskning som visar att fysisk träning är bra för patienter med psykiatriska diagnoser. Frågan är om »braining« är rätt sätt att förpacka den, säger Lina Martinsson.

Hon ska handleda Åsa Anger, som i sitt avhandlingsarbete gör fyra studier, varav två redan har godkända etikansökningar. I den första kommer befintligt material från åren 2017–2020 att analyseras. Omkring 600 patienter har bjudits in och deltagit vid ett pass, varav 250 har tränat minst tre pass.

– Nu håller vi på att fylla i blanketter för att kunna ta ut data ur journaler, och jag räknar med att kunna presentera resultat i höst, säger Åsa Anger.

Lina Martinsson betonar att det finns data, trots att träningen under denna period inte skett inom ramen för en forskningsstudie.

– Åsa har lagt upp det med mätningar före och efter en 12-veckors träningsomgång. Så det finns fysiska och psykiska före- och eftermätningar, blodprov, utvärderingar och en rad bedömningar längs vägen, säger hon.

I den andra studien ska 54 patienter med bipolär depression ingå. Medan 18 lottas till tre 30 minuters pulshöjande pass i veckan i tolv veckor, lottas 18 andra till lugna pass, till exempel yoga.

– Tidigare studier har visat att pulshöjande träning har effekt vid depression, och därför jämför vi med lugna pass, säger Åsa Anger.

I båda fallen kommer patienterna inför varje pass att träffa den i personalen som leder passet, eller som fungerar som värd, för några minuters avstämning. Detta är en del av upplägget som enligt henne varit uppskattat av patienterna. Hon ser dock utmaningar med studien.

– Patienterna behöver vara så pass friska att de kan delta i träning, men en fördel med vår modell är att även inneliggande patienter kan delta, säger Åsa Anger.

De 18 patienterna i den tredje gruppen får information om vikten av fysisk träning, men bjuds inte in aktivt, så som det oftast ser ut i vården.

De två ytterligare studierna beskriver Lina Martinsson som att de hänger ihop »som en katamaran«.

– Vi vill jämföra »braining« med annan slags träning, och även sprida konceptet till andra enheter. Här håller vi på att designa studieupplägget, säger hon.

I ett projekt via Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet ska »braining« spridas inom psykiatrin i hela Region Stockholm.

– Här håller vi på att etablera kontakt med olika pilotenheter; vilka är ännu inte klart, säger Åsa Anger.

Pandemin kom emellan, som så ofta det senaste året. Men den stoppade inte träningen.

– Vi har fortsatt hela året med våra pulshöjande träningspass utomhus. Det var lite färre patienter i vintras, med snöfall och tio minusgrader som krävde dubbla vantar och långkalsonger. Nu i vår är det fler som hänger på, säger Åsa Anger.

Varje onsdagslunch leder hon ett pass i sjukhusparken, något som hon menar har kortat avståndet till patienterna.

– Det ger också trovärdighet till mina rekommendationer om träning. Det blir enkelt att säga »jag har ett pass i morgon halv tolv, kom och träna«. Vi möts utan vita rockar, och trots snålblåst och regn så kan man enas i att »Åh, vad skönt det känns efteråt!«.

Lina Martinsson håller med.

– Att även läkare kämpar och tränar är en bra signal, och inte sällan är patienterna i bättre form – vi har personal i olika åldrar och med olika träningsbakgrund. Att träna ihop har skapat god stämning och även gjort att personal söker sig hit, säger Lina Martinsson.

»Att även läkare tränar är en bra signal«, menar Lina Martinsson, överläkare inom psykiatri vid Huddinge sjukhus och en av de två initiativtagarna till »braining«, fysisk träning för hjärnans skull.
Foto: Rickard Kilström

Åsa Anger, specialistläkare i psykiatri och »braining«-ledare på Psykiatri Sydväst.
Foto: Rickard Kilström

Varje onsdag vid lunchtid leder läkaren Åsa Anger ett träningspass i sjukhusparken för både patienter och kollegor.
Foto: Rickard Kilström
20-05-12

Jobb i fokus

Mer att läsa

Mer att läsa