Utreddes av Ivo i tre år: »Har levt i limbo«

I tre år och två månader tvingades läkaren Vilyam Melki vänta på Ivos kritik. »Jag har levt i limbo. Jag förtjänar att behandlas bättre av en myndighet än så här«, säger han. 

»Vi har inte tillräckligt med resurser.« »Din handläggare har slutat och någon annan har tagit över.« »Ditt ärende har råkat hamna mellan stolarna.« »Vi kommer att höra av oss inom kort.« »Ditt ärende är prioriterat.« Så lät det i över tre års tid när läkaren Vilyam Melki om och om igen kontaktade Ivo för att höra hur det gick med utredningen kring hans yrkesutövning. 

– Jag försökte enträget få klarhet i ärendet och ifall det skulle bli någon kritik, men fick bara motsägelsefulla förklaringar. Ingenting hände. Samtidigt levde jag i limbo och mådde jättedåligt, säger han. 

Vilyam Melki, ursprungligen toraxkirurg men numera också specialist i dermatologi, hamnade under Ivos lupp i januari 2022. Kort dessförinnan hade Ivo riktat kraftig kritik mot en skönhetsklinik i Norrköping, sedan det framkommit att mottagningen tagit bort hudförändringar utan att skicka prov för patologisk analys. 

– Jag hade hoppat in som konsult på den kliniken vid ett fåtal tillfällen, men jag hade inte varit inblandad i det patientärende som Ivos kritik handlade om. Ändå valde Ivo att starta ett egeninitierat ärende om min yrkesutövning. Det är en ganska allvarlig sak att granska ifall någon över huvud taget är lämplig som läkare, tycker jag, och den prövningen lät man fortgå i tre år. 

Den långa väntan har tärt hårt på Vilyam Melki. Klumpen i magen har inte velat försvinna, och sömnen har blivit lidande, säger han. Trots alla påstötningar dröjde det till mars i år, tre år och två månader efter att utredningen startade, innan Vilyam Melki fick sitt beslut: kritik i nio patientfall. I åtta av fal-len slog myndigheten ner på bland annat brister i dokumentation kring hudvårtors placering på händer och fötter. Allvarligare kritik rörde att han fettsugit en patient med sklerodermi, trots att han inte haft den specialistkunskap som krävdes. 

Vilyam Melki håller inte med om kritiken och vänder sig främst emot att Ivo inte kopplat in en sakkunnig dermatolog i de åtta fall som rörde vårtor. I stället inhämtades yttrande från en barn- och ungdomspsykiater. Det duger inte, tycker Vilyam Melki.

– Är det ett egeninitierat ärende, som inte föregåtts av vare sig någon skada eller klagomål från patienter, får Ivo lägga manken till.

 Patrick Barringer, ansvarig för Ivos egeninitierade tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal, säger att Ivo i varje enskilt fall gör en avvägning av vilken sakkunskap som krävs.

– Tillsynsläkaren i det här fallet är barn- och ungdomspsykiater, men har ett förflutet som ST-läkare i dermatologi. Vi ansåg att det var tillräckligt för att kunna göra en bedömning av ärendena.

Han håller dock med om att det är orimligt att behöva vänta i tre år på kritik.  

– Jag kan inte säga annat än att tre år är en alldeles för lång handläggningstid. Det här specifika fallet har olyckligtvis handlagts av olika personer som sedan har slutat. Nya handläggare har därför behövt sätta sig in i ärendet, vilket tyvärr har medfört att handläggningstiden har blivit lång, säger han. 

Eftersom kritikbeslut inte går att överklaga
har nu Vilyam Melki gjort en anmälan till Justitieombudsmannen (JO), som har inlett en granskning av den utdragna handläggningen. 

– Även om JO bara utreder handläggningstiden kan det bli en delseger för mig. 

Handläggningstiden satte käppar i hjulet för rättsprocessen

Patienten Anders Cramvik blev felbehandlad vid en operation. En förundersökning inleddes, men drog ut på tiden eftersom polisen inväntade Ivos utredning. När det var dags att gå till åtal hade brottet preskriberats.

Det skulle egentligen vara ett rutiningrepp – en njursten i vänster njure skulle avlägsnas. Men vid operationen i oktober 2022 gick opererande läkare i stället in på höger sida, trots Anders Cramviks protester. Efter operationen och en påföljande sepsis dras dras han i dag med permanenta skador. 

I mitten av januari 2023 anmälde Anders Cramvik det inträffade till Ivo, och ungefär samtidigt gjorde han en polisanmälan. I april samma år beslutade åklagare att inleda en förundersökning mot läkaren. Utredningen hamnade hos polisens rotel för grova brott, men beskedet Anders Cramvik fick var att utredningen inte kunde gå vidare innan Ivo kommit med sitt beslut. 

– Polisen gick inte vidare med något, de ville ha Ivos beslut först. Det är det de måste gå på när det är vårdrelaterat. Det är fullt förståeligt. 

Anders Cramvik låg på.

– Jag har varit riktigt jobbig mot dem på Ivo. Jag har nog ringt en hundra gånger. Jag förklarade läget: att både polis och patientskadeförsäkringen Löf väntade på besked. Men månaderna bara gick, säger han.

Beslutet kom först i slutet av maj 2024 – drygt 16 månader efter anmälan. Där kritiseras läkaren för det inträffade. Inspektionen för vård och omsorg skriver bland annat att Anders Cramvik inte fått »sakkunnig och omsorgsfull vård« och att läkarens medicinska handläggning inför det planerade ingreppet »inte varit ade-kvat«.

När polisen till slut fick ut alla handlingar, först efter att Anders Cramvik skrivit en separat fullmakt, tog utredningen fart. I början av 2025 fick han besked att åklagare ansåg att man kunde åtala läkaren för vållande till kroppsskada. Problemet var bara att preskriptionstiden för brottet, två år, hade passerat. 

– Det kändes för jäkligt. Det är helt otroligt att det ska ta så lång tid att hantera ett ärende.

Anders Cramvik har nu överklagat åklagarens beslut till Utvecklingscentrum 

vid Åklagarmyndigheten med förhoppningen att åtal ska kunna väckas för grovt vållande till kroppsskada, där preskriptionstiden i stället är fem år. Han är upprörd över hur långdragen processen har varit. 

– Man sparkar omkull folk som försöker att få upprättelse. 

Läkartidningen har bett att få prata med handläggare eller ansvarig chef om Anders Cramviks fall. I stället får vi svar från presstjänsten, som skriver att ärendet inte sticker ut i handläggningstid:

»Faktorer som påverkat handläggningstiden i det här ärendet är tiden det tar att begära in handlingar och yttranden från vårdgivare. Detta tar alltid ett tag, och i det här fallet är det flera vårdgivare vi behövt uppgifter från, vilket kan fördröja tiden något. Sedan har vi uppdragit en föredragande läkare att genomföra en bedömning av ärendet, vilket också kan ta tid. Avslutningsvis har vi satt samman ett beslut där vi tittat på vårdgivarens och anmälarens uppgifter och vägt samman de medicinska och juridiska perspektiven, vilket är ett komplext och svårt arbete som behöver tid för att bli rätt.«