»Vi tycker att arbetsmiljön i primärvården är urusel«

Socialstyrelsens riktvärde om 1 100 patienter per specialist i allmänmedicin har ännu inte nåtts av någon region, även om enstaka vårdcentraler lyckats. Längst ifrån hamnar Region Örebro län med 2 337 invånare per allmänläkare, enligt Läkarförbundets undersökning om vårdcentralers läkarbemanning.

DLF Örebros ordförande Ana Kvrgic är inte förvånad.

– Vi tycker att arbetsmiljön i primärvården är urusel. Det är väldigt många kollegor som jobbar deltid för att de inte orkar heltid. Många arbetar mer än sin schemalagda tid ändå. Det är inte så att man hinner med sitt jobb om man går upp i arbetstid, då får man bara ännu mer att göra.

Ana Kvrgic beskriver situationen som »väldigt tuff« och menar att primärvården i dagsläget snarare tvingas släcka bränder än att tänka långsiktigt.

– Jag vet att många kollegor känner att de inte räcker till för patienterna, att det är mycket moralisk stress. Man kan inte heller alltid prioritera det som är viktigast. Ett sjukintyg som går ut prioriteras framför en som medicinskt borde ha företräde. Det görs också prioriteringar baserat på vilka som hör av sig mest, vilket gör att de som är på väntelistor för kroniska sjukdomar hamnar ännu längre bak i kön.

En del i problematiken är att vårdcentralscheferna är för dåligt insatta i det dagliga arbetet, menar Ana Kvrgic. En annan är att bara en av de regionägda vårdcentralerna har en läkare som chef, påpekar hon. Sammantaget krävs bättre kontroll på det dagliga flödet.

– 2021 gjordes en omorganisering inom primärvården där flera kliniker samlades inom ett verksamhetsområde. Det var inte en så populär förändring hos oss, och den ledde till en stor omsättning av vårdcentralschefer.

Chefskap och prioriteringar är en sak, tillräckligt med läkare en annan. I våras satsade regionen på allmänläkare och höjde lönen för dessa med 10 000 kronor.

Örebro satsar på allmänläkare – höjer månadslön med 10 000

Nyheter

Hur har det fallit ut?

– Det är en symboliskt viktig markering att premiera distriktsläkare. Vi har dock inte sett någon effekt än. Jag tror att det beror på att det är en otroligt tuff arbetsmiljö, så jag tror inte att de extra pengarna räcker för att locka folk. Tvärtom: studenter och AT-läkare som kommer till oss känner att »nej, så här vill inte jag jobba«, och så söker de sig till andra specialiteter, säger Ana Kvrgic och konstaterar:

– Just nu har vi fler nya specialister än nya ST-läkare, så återväxten ser inte ut att förbättras. Det är oroväckande att vi inte heller kan rekrytera till tomma ST-platser.

Madelene Johanzon är områdeschef för nära vård i Region Örebro län sedan januari i år och har en bakgrund som specialist i allmänmedicin. Hon bekräftar att de färdiga specialisterna är fler än ST-läkarna. Jämfört med i fjol finns det ytterligare tolv specialister i regionen, och antalet ST-läkare har ökat med två.

– Vi har i alla fall fler ST-läkare än förra året, men behöver så klart fylla på. Jag är väl medveten om situationen, och det var faktiskt en anledning till att jag tog jobbet. Det kommer att ta tid att vända det här, men jag uppfattar att det finns en god vilja att tillsammans jobba för att det ska bli bättre, säger Madelene Johanzon.

Läkarna vill ha chefer som är bättre insatta i verksamheten, och helst att de är läkare – vad tänker du om det?

– Jag tycker att det är bra med läkare i ledande funktioner, men jag ser gärna att våra chefer har olika grundprofessioner, så att det avspeglar de grupper som arbetar på vårdcentralen. Det ger en bra diskussion när det finns olika kompetenser och erfarenheter i en ledningsgrupp.

Hur uppfattar du läkarnas arbetsmiljö?

– Det skiljer sig nog åt beroende på var man jobbar, men jag är otroligt mån om att få det bra på både kort och lång sikt. På kort sikt har vi en del hyrläkare för att täcka upp.

Madelene Johanzon berättar att de fortsatt kommer att kunna använda hyrläkare – särskilt för att stötta upp bemanningen när fast anställda kan behöva ställa upp som handledare åt ST-läkare i högre grad.

– Jag har ställt frågan till läkarna om de är beredda att handleda fler, och läkarna säger att de vill det.

Hur säkerställer ni en rimlig arbetsmiljö, om läkarna dessutom får mer att göra?

– Vi ser på vårdcentralerna som en helhet. Nästa månad kommer sjuksköterskorna att avlastas med en uppgift, och på så vis får sjuksköterskegruppen mer tid till andra uppgifter. Vi håller också på att arbeta fram bättre mallar i Cosmic – de ser faktiskt inte ut på det mest optimala sättet. Vi kommer också att gå ut och erbjuda läkarassistenttjänster för dem som är under utbildning, berättar Madelene Johanzon.

Områdeschefen för nära vård upplever att läkarstudenter på Örebro universitet i hög grad är intresserade av allmänmedicin och menar att det är en högt prioriterad uppgift att få dem att stanna inom regionen. Högst upp på »att göra«-listan är dock handlingsplanen för att nå Socialstyrelsens riktvärde om 1 allmänläkare på 1100 patienter. Den är snart klar.

– Där har vi tagit in synpunkter från bland annat distriktsläkarna. Vi kommer att presentera handlingsplanen i slutet av november. Den kommer att vara konkret, inga fluffiga ord, lovar Madelene Johanzon.

DLF Örebro ser fram emot att se resultatet.

– Det blir spännande att se vad den landar i. En farhåga vi har i föreningen är att det bara blir fina ord på ett papper, säger Ana Kvrgic.